En resa i många dimensioner

23 maj 2017, Stockholm, Sverige | Mutual Funds

En intensiv vecka i ett par av världens mest inflytelserika ekonomier, för med sig intryck som tar tid att smälta. Japan, en pensionär bland länder, som med stor stolthet blickar tillbaka på sin forna storhetstid och grannen Kina, en revolterande tonåring som tagit snabba steg in i en mer mogen ålder. Lite så kan intrycken sammanfattas, men båda länderna är oerhört komplexa och det vore naivt att tro att man gjort något annat än bara skrapat försiktigt på ytan efter att ha spenderat några få dagar i regionen.

Shanghai

Tokyo

Japan, ett oerhört välutvecklat land, med en lång historia av hög teknologisk standard, en produktionsapparat driven av ständig förbättring till en perfektion som knappt kan överträffas. Den patriotiska stoltheten kräver samma sak när samhället sakta förflyttats mot ett tjänstesamhälle och man slås av hur väl allt fungerar på flygplatser, i trafiken och hur minsta detalj på exempelvis hotellrummet eller på frukostbordet är minutiöst planerad och dekorerad. Arbetslösheten är låg, eftersom denna perfektion kräver mängder av timmar från hårt fokuserade specialister. Arbetskraften tycks rationaliseras bort i tillverkningsindustrin för att istället ägna sig åt att tjäna de som har bäst ekonomiska förutsättningar i samhället.

Samtidigt kan man inte undgå att slås av det faktum att landet inte längre växer. Sedan länge har den arbetsföra befolkningen minskat i antal och antalet pensionärer växer stadigt. Sedan en tid tillbaka krymper dessutom den totala befolkningen i landet. Detta får mycket påtagliga konsekvenser. Ett allt färre antal skattebetalare skall försörja en allt större grupp pensionärer, som dessutom vant sig vid en hög levnadsstandard och i sitt välmående samhälle dessutom kommer leva statistiskt sett allt längre. Konsumtionsmönstret förändras och därmed även den potentiella tillväxten. Ett samhälle som under sin storhetstid drevs av en hög produktivitetsförbättring i en världsledande exportindustri måste nu se sig omkörda av länder som utvecklats snabbare och produktivitetstillväxt blir allt svårare i ett samhälle där skaleffektiva tillverkningsindustrier utgör en allt mindre del. Rent konkret leder detta exempelvis till dystra profetior när man träffar lokala biltillverkare avseende den inhemska marknaden. Den yngre generationen är heller inte lika intresserad av att köpa bil så efterfrågan känns strukturellt avtagande. Blickarna vänds istället mot exportmarknaderna i ekonomier med snabbare tillväxt. Detta gäller många tillverkade produkter. När man lämnar landet så slås man av att flygplatsen i Tokyo känns lugn. Inte den kanske förväntade hets med människor som stressat skall ta sig in eller ut ur en av världens allra största städer. Nej, snarare en känsla av lugn harmoni som hos en pensionär som med stolthet blickar tillbaka på sitt livsverk.

Kina är något annat. Redan när man anländer till Shanghai slås man av skillnaden i tempot. Mer intensivt. Mer liv. Men samtidigt långt mer utvecklat än när jag besökte staden för en handfull år sedan. Det är inte längre en enda stor byggarbetsplats, utan paradgatorna kantas nu av välansade uppväxta planteringar och tydligt designade promenadstråk. Visst syns byggkranar fortfarande, men längre från stadskärnan och mer sporadiskt utspritt i kluster än tidigare. I de centrala delarna blandas de gamla koloniala inslagen med modernt stål och glas där Pudongs nattliga strålglans pryder staden som en krona när mörkret faller. Jämfört med Tokyo känns Shanghai som en busig lillebror, som efter en lite stökig uppväxt mognat till sig och kanske, är på väg in i medelåldern. Om man jämför Kinas demografiska situation med Japan så är förutsättningarna helt annorlunda. Eller åtminstone har det varit så.

Under de senaste 40 åren har demografin förändrats radikalt. Den arbetsföra delen av befolkningen (definierat som de mellan 15 och 64 år) har ökat kraftigt, medan de som skall försörjas (i detta fall framförallt barn under 15 år) har minskat som andel av befolkningen. En kraftigt ökad mängd arbetsföra, som dessutom i snabb takt flyttat in till städerna har lett till en smått explosionsartat ökning av BNP och en enorm förbättring i produktiviteten. Kinas befolkning råkar dessutom vara drygt 10 gånger större än den i Japan, så effekten på världsekonomin blir smått bedövande när ett land som Kina går igenom en stor industrialiseringfas på kort tid. Initialt sker en uppbyggnad av en infrastruktur som äter stål och betong när vägar, järnvägar och nya städer växer som svampar ur jorden. Parallellt byggs en tillverkningsindustri som gör att landet, trots sina egna skriande efterfrågebehov, bygger tillverkningskapacitet snabbare än vad den egna efterfrågan kräver. Detta syntes först inom tyngre industri som stål och cement, men har sedan följts av varvsindustri och även telekom och vindkraft. Allt fler sektorer där kinesiska producenter går från att vara enkla kopior av föregångare i väst, till att nu vara teknikledare och dessutom med bättre skalfördelar än någon annan. Kina har höga ambitioner om att vara ledande inom ett allt större antal discipliner. Allt från alternativ hållbar energiproduktion till modern medicinteknik och big data.

Kinas tillväxt har under de senaste åren successivt avtagit och ekonomin ställs nu allt mer om till en tjänsteekonomi. Det är en process som tar tid, men målbilden och ambitionsnivån är tydlig. Frågan är dock vad det kommer få för konsekvenser för omvärlden. Kinas demografiska övertag håller på att lika långsamt, men likväl opåverkbart, avta. En åldrande befolkning med högre medellivslängd ökar på antalet pensionärer och den tidigare så fördelaktiga relationen mellan arbetande och försörjd del av befolkningen har nu börjat svänga åt andra hållet. För varje år som går kommer allt fler nu att behöva försörjas, samtidigt som tillökningen av unga på väg in i arbetslivet inte riktigt räcker till.

Japans relation mellan arbetsför befolkning och de som måste försörjas bottnade 1992. Sedan dess har relationen stadigt försämrats. Kina nådde sin motsvarande botten 2011. Då på en extremt fördelaktig nivå. 1989 och 1990 så växte Japan snabbare än Kina, men sedan dess har Kina totalt utklassat Japan. Kinas tillväxt nådde sin topp 2007, med en tillväxt i BNP på dryga 14 procent. Japan bottnade katastrofåret 2009 då BNP istället föll med 5 procent.

Vad kommer hända framöver? Som vanligt omöjligt att svara på. Men vi kan konstatera ett par saker. De förutsättningar som rådde under den extrema tillväxtperioden 2003-2007 finns inte längre kvar. En stor folkvandring in i städerna ligger åtminstone delvis bakom oss. Demografin är inte längre lika gynnsam, vilket slår mot de ekonomiska förutsättningarna och konsumtionsmönstren kommer sannolikt att förändras. Behovet av importerad teknik relaterad till stora infrastrukturprojekt minskar i takt med allt större eget kunnande och sannolikt avtar efterfrågan successivt. Det finns en tydlig risk att industrialiseringens hjältar i form av råvarubolag, tillverkare av investeringsvaror och rena industrivaror, inte längre är de stjärnor som lyser starkast längre. När samhället mognar blir det de mer lokalt producerade tjänsterna som istället ökar i betydelse.

Kinas BNP växte med 6,7 procent i det första kvartalet 2017. När vi träffade ett antal bolag på plats inser man att några delsektorer var stekheta under kvartalet, inte minst anläggningsmaskiner. Såväl Volvo som lokala producenter visade på mycket höga tillväxttal och detsamma gällde underleverantörer som exempelvis Trelleborg. Likaså växte bilförsäljningen i en god takt under det första kvartalet. Bilförsäljningen väntas dock sansa sig under resterande del av året enligt flera bolag vi träffade på plats och det finns anledning att tro att detta även skulle kunna gälla tillväxttakten för anläggningsmaskiner. Tillväxten under det första kvartalet skall ställas i relation till en mycket svag marknad under flera års tid och även om tillväxttakten sannolikt förblir hög även i det andra kvartalet kvarstår frågan om vad som händer därefter. I höst hålls kommunistpartiets nationella partikongress för 19e gången och då förväntas 4 av de 7 medlemmarna i politbyråns ständiga utskott att gå i pension. Detta kan vara en triggerpunkt för en större förändring av politiken i Kina.

Vi har efter valutgångarna i Storbritannien och i USA lärt oss att det är i det närmaste omöjligt att bedöma konsekvenserna av en demokratisk process. Det är sannolikt än svårare i en process som är allt annat än demokratisk. Då känns det tryggare att luta sig mot demografi. Den är vad den är, tills tidens tand långsamt vrider om förutsättningarna igen. Men just nu och för ett antal år framåt gäller att Kina slåss mot en allt tuffare demografisk situation och den tidigare revolterande tonåringen är på väg att bli en medelålders man.

Den kanske mest intressant slutsatsen för oss i västvärlden är hur starkt den demografiska strukturen påverkar den underliggande ekonomin. I ovanstående jämförelse åskådliggjort av två stora ekonomier som upplevt extrema förändringar. Men om man skärskådar diagrammet nedan så kan man se att Sverige börjar se samma utveckling som Japan och att hela världens utveckling håller på att bottna ur.

Källa: Världsbanken. Age dependency ratio är förhållandet mellan de beroende människorna definierat som de yngre än 15 eller äldre än 64 ställt i relation till den arbetsföra befolkningen i åldrarna 15-64. Diagrammet visar antalet beroende per 100 i arbetsför ålder

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.