I år är det stockpicking som gäller!

02 mars 2017, Stockholm, Sverige | Mutual Funds

För svenska aktier ser 2017 på förhand ut att bli ett år då det är strategiskt tänkande, noggranna val och så kallad "stockpicking" som gäller för placerarna. På Catella är dock såväl storbolags- som småbolagsförvaltarna eniga om ett par saker: undvik fastighetsaktier och titta i stället på byggsektorn. Och leta efter lågvärderade bolag där det finns tänkbara "triggers" för aktiekurserna.

Den avslutade rapportsäsongen var överlag stark och många av bokslutskommunikéerna var bättre än analytikerna på förhand hade väntat sig. Även för förvaltarna av Catellas aktiefonder var den gångna perioden relativt lyckosam.

"Analytikernas estimat har kommit upp något i genomsnitt. Om man ser på det som gick bättre för vår del var det mycket byggrelaterat som Ahlsell, Nobia, Inwido och JM som gick starkt. Lite sämre var Autoliv, Resurs Bank och Gränges. Men överlag var det en helt okej rapportperiod", säger Henrik Holmer, en av förvaltarna av Catella Småbolagsfond.

När det gäller specifika trender ser förvaltarna framför allt en fortsatt stark trend för byggbolagen i Sverige, som gynnas av fortsatt hög efterfrågan. Bankerna har också gått mycket starkt, sedan långräntorna bottnat och vänt uppåt och förväntningarna på kommande styrräntehöjningar också ökat. Den enda bank som var en besvikelse denna gång var, för ovanlighetens skull, normalt pålitliga Handelsbanken.

Bland de bolag som kom in lite sämre fanns de som missgynnas av uppgången i råmaterialpriser under andra halvåret, och inte kunnat kompensera för det. Problemet gäller till exempel vissa bolag inom industrisektorn.

Bolagens guidning för 2017 har varit viktig, kanske ännu viktigare än vanligt. Ibland har rentav oväntat positiva utsikter kunnat väga över och kompensera för ett lite sämre resultat.

"Vi har haft en nedjustering av vinsterna under flera år och motivererat det med sjunkande räntor. Nu vänder räntorna upp och allt annat lika borde kanske kurserna gå ned, men då börjar vinsterna också vända då det ser bättre ut konjunkturellt. I mitt fall är det självklart vinstupprevideringarna som leder", säger Martin Nilsson, den andra förvaltaren av Catella Småbolagsfond.

Vändningen för räntans riktning har annars främst påverkat fastigheterna, som haft en motig period bakom sig.

"Det man handlat på högre räntor är fastighetssektorn och särskilt då gentemot banker. Fastigheter missgynnas väldigt av högre räntor och har fallit under förra året, medan banker gynnas framför allt av rörelsen från negativa räntor, och där har vi sett ett kraftigt uppställ", säger Anna Strömberg, som deltar i förvaltningen av Catella Reavinstfond.

Inledningen på förra året, 2016, var klart negativ. Sedan kom en vändning där man gick från mer tillväxtorienterade bolag till billigare värdebolag. Har dessa bolag också blivit dyra eller är det en förändring som fortsätter?

"För ett år sedan var de billiga, medan jag nu skulle säga att de är ganska rimligt värderade. Det är klart att värderingsgapet mot de dyra kvalitetsbolagen har sjunkit ihop. Men så länge räntorna är stigande kommer det att gynna värdebolagen jämfört med tillväxtbolagen, som varit drivna av multipelexpansion när räntan har gått mot noll", säger Martin Nilsson.

Henrik Gripenvik, en annan förvaltare av Reavinstfonden, påpekar att för de riktigt stora bolagen spelar lokala svenska trender ofta en ganska liten roll - mindre än man tror.

"De flesta industribolagen är globala och gynnas inte bara av en positiv trend i Sverige utan även av satsningar i USA eller konjunkturen i Kina", säger han.

Vad gäller utvecklingen för räntan i Sverige har Cecilia Skingsley sagt att hon tror vi börjar höja under 2019. Vad tror ni?

"Svår fråga, att räntan ändrar riktning har vi sett men en stor ränteuppgång är varken väntad eller trolig som jag ser det", säger Anna Strömberg.

"Men Sverige är ett litet land. Nu börjar ju inflationstrycket komma i USA, även i Kina, och jag tror inte vi är immuna mot det. Jag tror räntorna kommer att stiga - det är ett trendskifte", säger Martin Nilsson, som ser en risk i att en ränteuppgång kan dämpa svenskarnas köplust och följas av fall även på börsen.

"Men det beror på varför räntan stiger. Om det är för att vi får en starkare konjunktur, eller om det är för att vi får ett inflationstryck", säger Anna Strömberg.

Svenska exportbolag har gynnats av att Riksbanken tryckt ned kronan.

"Det är alltid svårt att säga vart valutan ska, men man kommer tillbaka till att Sverige är ett litet land med liten ekonomi och att handlingsutrymmet för Riksbanken är begränsat. Vi kommer att tvingas höja räntan i takt med att den höjs utomlands, och då tror jag inte på några drastiska förändringar i valutakursen", säger Henrik Gripenvik.

Bland de ändringar som Småbolagsfonden gjort på senare tid märks framför allt en utrensning av portföljens fastighetsbolag.

"De stora ändringar vi gjorde under andra halvåret förra året var att vi inte har några fastighetsbolag i portföljen, och det har såklart gynnat fonden när de bolagen hade det väldigt tufft under det andra halvåret. Sedan har vi efter sommaren köpt in mycket cykliskt som har gått starkt. Bland annat Boliden, som var en av de rapporter som var allra starkast för fjärde kvartalet", säger Martin Nilsson.

"Vi har en ganska hög andel banker och det är ju inhemskt per definition. Och en väldigt liten andel fastighetsbolag, bara ett bolag. Sedan har vi då byggrelaterat, som vi ser som en inhemsk snarare än en internationell exponering. Samt de stora exportbolagen där vi varit selektiva, men vi har en cyklisk exponering också", säger Anna Strömberg.

Martin Nilsson höjer ett varningens finger för "högmultipelbolag": snabbväxare som lyfts till skyarna bland annat som en följd av de rekordlåga räntorna. Med högmultipelbolag avser han bolag, till exempel inom läkemedel och biotech, som i flera fall kan ha p/e-tal på omkring 40.

"De blir väldigt känsliga när räntan börjar ticka upp. Om de kommer med en besvikelse kan det bli väldigt stora kursreaktioner", säger han och pekar i stället på möjligheterna att hitta lågt värderat bolag där det finns faktorer, så kallade triggers, som om de inträffar kan ge rejäla kurslyft.

"Vi gjorde investeringar i fjol i Holmen, som man kunde köpa till 1 x bokfört värde. Det finns mängder av värdeinvesteringar därute för den som vill vara långsiktig och jag tror att det kommer att driva börsen framöver. Men att någonting är billigt räcker inte - det måste finnas en "trigger" för värderingen", säger Martin Nilsson.

Sett till branscher har Småbolagsfonden tyngden i sina portföljer inom konsumentsektorn, IT och även industri. Bland de större bolagen i Reavinstfonden finns det en hel del bank, men det handlar enligt Anna Strömberg inte om en generell förkärlek till finanssektorn - där ingår bland annat även investmentbolagen, där Reavinstfonden har en väldigt låg andel.

"Konsument, bank och industri är väl våra stora teman", säger Henrik Gripenvik.

Finns det något ni undviker?

"Bolag som har problem och kämpar med kostnaderna, eftersom efterfrågan inte är så stark. Stålprisuppgången det senaste halvåret är den kraftigaste sedan 2007, men den är inte driven av efterfrågan som den var då. Det är drivet av tullar, av nedstängd kapacitet och att bolag har gått ihop, så det är hela andra orsaker. Men lik förbaskat går priserna upp", säger Martin Nilsson

Och något ni gillar extra mycket?

"På industrisidan har vi en stor position i Volvo, där vi tror bolaget kommer att fortsätta på den inslagna banan med successiva resultatförbättringar", säger Henrik Gripenvik.

"SCA kommer under året att delas i två bolag, vilket vi tror kommer att synliggöra värden för förvärv och fusioner", fyller Anna Strömberg i.

Henrik Holmer lyfter bland de mindre bolagen fram teknikföretaget Tobii.

"Ett intressant case bland de mindre bolagen är Tobii, som håller på med ögonstyrning. Det finns väldigt intressanta användningsområden och affärsområden här. Utvecklingen går oerhört snabbt".

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Reavinstfond och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.