Vad gör du när räntorna stiger?

04 oktober 2017, Stockholm, Sverige | Mutual Funds

Med friast tänkbara placeringsmandat är fonden Catella Credit Opportunity den av bolagets företagsobligationsfonder som har störst förutsättningar till en god avkastning. Hittills under 2017 har fonden levererat en avkastning på 6,4 procent (2017-09-27) och för året är siktet inställt på att hamna "norr om 7 procent". Det berättar fondens två förvaltare, Thomas Elofsson och Stefan Wigstrand, i Catella Fonders senaste podcast. Enligt dem är det flera olika delar som bidragit, även om det i grund och botten handlar om en portfölj av relevanta high yield-krediter.

De krediter som valts ut har en viss karaktäristika, inte minst har de en hög kupong. Fonden har under året inte heller råkat ut för något fallissemang, vilket har lett till en robust portfölj under året. Fonden består av fem olika tillgångsklasser, eller "hinkar" som de kallar det. Dessa är i tur och ordning kassa, investment grade, high yield, det som kallas opportunistisk high yield och så den sista "hinken" som kallas "overlay". I den handlar det mycket om att stabilisera avkastningen i portföljen. 

Under året har förvaltarnas bedömning varit att centralbankerna skulle vara fortsatt expansiva och styrräntorna fortsatt låga.

"Även om Fed gör vissa återtag och vi kommer nog att få se ECB signalera ytterligare minskningar av sina tillgångsköp, så ska det ganska mycket till för att styrräntorna ska höjas i Europa och Sverige nästa år. Någon höjning kan det ju bli, men det är svårt att tro att man höjer innan man har avslutat köpen", säger Thomas Elofsson.

De olika "hinkarna" då - den första är kassa. Ren likviditet, men inte så gärna på bankkonto eftersom det ger negativ avkastning?

"Det är klart att har du mycket i high yield som du vet att du inte kan handla, då behöver du kontra det med att ha sådant som har väldigt hög likviditet. Konstruktionen som den sett ut i år är att vi haft mycket i kassa. Det är dels på kontot men också statsobligationer och bostadsobligationer som är trippel-A. Du kan sälja den portföljen på två minuter, om du skulle behöva", säger Thomas Elofsson.

Tagen enskild risk i high yield kompenseras med tämligen mycket kassa och kassaliknande placeringar, någonstans uppåt 25-30 procent eller till och med lite högre. Ett mönster som gäller alla portföljer.

Stefan Wigstrand påpekar vikten av att kunna vara snabbrörlig, kunna hantera uttag och dessutom agera om något intressant dyker upp.

"Man ska nog förvänta sig att om vi håller en hög andel high yield-investeringar som är illikvida per definition, och i synnerhet när marknaden blir sämre som Thomas säger, då måste vi hålla en hög andel kassa och kassaliknande papper".

Sedan finns det en investment grade-"hink", och där har ni inte så mycket för närvarande?

"Vi har resonerat så att om man kan få 3 eller 4 procents avkastning på en ganska hygglig high yield-obligation, och sedan jämför med att få kanske en tiondel av den avkastningen på en investment grade-obligation i ett fint svenskt industribolag... Då är det inte värt att ta risken, säger Thomas Elofsson.

Är det till och med så att ni ser en större risk i investment grade i händelse av en riktigt dålig marknad?

"Nej, high yield är ju där man finner den största risken. Dels i de underliggande företagen så klart, men också i marknadens funktionssätt. Det är en väsentligt mindre del av marknaden. Blir det jobbiga tider drabbas high yield hårdast", säger Stefan Wigstrand medan Thomas Elofsson utvecklar resonemanget.

"Om man tänker sig att man har två val: ett val är att ha investment grade, ett annat val är att komponera en portfölj med det vi kallar likviditet här - alltså säg statsobligationer och high yield. När man sen kalibrerar den på ett sätt så att man tycker avkastningsnivån är ungefär den samma, då bedömer vi att det är mycket lägre risk att ha statsobligationer och high yield än att ha investment grade."

Om vi istället tittar på high yield-hinken, där ni för närvarande väljer att lägga ganska mycket av kapitalet. Vad hittar man för kategorier av bolag och avkastning?

"Det blir svårare och svårare att hitta relevant avkastning, i och med att marknaden har stärkts som den gjort. Vi hoppas att vi kan bidra genom att skapa en lite annorlunda portfölj än marknaden generellt kan erbjuda. Vi tittar mycket i Norden, på nordiska emissioner. Inte sällan får man bättre betalt här jämfört med i Europa", säger Stefan Wigstrand och lyfter fram de lite "annorlunda" affärer fonden gjort.

"I finanssektorn har vi valt inkassobolag framför traditionell bank.. Vi upplever dem som förhållandevis lätta att räkna på, och jämfört med bank är det en mycket mer förutsägbar affär. I och med att de inte är lika kända får man ju bättre betalt. Den sektorn har vi spelat ganska hårt under året och Lindorff-affären har gjort att hela sektorn fått ett uppsving värderingsmässigt, vilket gynnat oss också på skuldsidan."

De stora sektorerna i Sverige är väl fastighet och bank, och där har ni inte så stor andel då?

"Vi har ingen bank, däremot har vi lite fastigheter. Investeringar där vi försöker hitta obligationer där vi har panter förknippade med skulden, alltså säkerställda obligationer", säger Stefan Wigstrand.

Vad kan det vara för nivåer?

"Det beror helt på vad det är för typ av projekt, men vi har nog lyckats skapa investeringar som ligger på en 5-6 procent på olika fastighetslån." 

Derivatsidan, ni skyddar er i portföljerna förutom genom diversifiering också genom derivat, även i aktiemarknaden?

"Stora delar av det här året har vi haft säljoptioner på börsen i fonderna Catella Credit Opportunity och ränteförvaltningen av Catella Hedgefond. Vi har känt oss komfortabla med konjunkturen och high yield som tillgångsslag - men det stora hotet mot all företagsrisk är ju en väsentligt svagare konjunktur. Då kommer börsen att gå ned ganska mycket och att äga säljoptioner på börsen är ett sätt att kunna hantera den risken", säger Thomas Elofsson.

Spreadarna har gått ihop och det har varit en anledning till att företagssobligationer varit intressanta. Nu är de på samma nivåer som 2007 ungefär, ser ni en risk att det spreadar isär nu?

"Den risken finns alltid. Ränterisken mäter man ju med duration och spreadrisken kan man mäta med spreadduration. Ju mer duration man har, desto känsligare är man för de här rörelserna. Det vi gjort är att dra ned kreditrisken på det sättet, att vi har lägre spreadduration, alltså kortare löptider på krediterna. Det är ett uttryck för att vi tycker att spreadarna är väldigt låga", säger Thomas Elofsson, och gör ett räkneexempel.

"Jag har snabbräknat lite på vår portfölj och om spreadarna skulle gå isär 30 punkter, alltså 0,3 procent, så motsvarar effekten av det ungefär vad vi klarar att dra in i löpande avkastning på ett kvartal."

 Fed-chefen Janet Yellen har gjort fyra stycken räntehöjningar sedan 2015 och flaggar för ytterligare tre nästa år. Kommer styrräntan att fortsätta uppåt?

"Det är ganska bra tider i ekonomin generellt och USA ligger lite före oss. De har bestämt sig för att minska balansräkningen och kommer att fortsätta höja räntorna. Om vi ser på Europa ser vi att ECB köper värdepapper och obligationer på marknaden, men det kommer man väl sannolikt att signalera att man minskar i oktober. Jag tror ändå de kommer att fortsätta köpa en del papper in i nästa år, vilket gör det väldigt svårt att se att man ska börja höja räntorna här. Marknaden prisar kanske in för lite höjningar i USA nästa år, och för mycket i Europa och Sverige", säger Thomas Elofsson.

Feds balansräkning var någonstans kring 850 miljarder dollar före finanskrisen 2007. I dagsläget skulle den vara uppe någonstans vid 4.500 miljarder dollar i stället.

"På något sätt är det ju helt orimligt att man håller på så här i USA och Sverige, eftersom det är så bra tider. Samtidigt har man ju problemet att inflationen är så låg. Ska man följa någon siffra så är det inflationen. Och inflationstakten i Sverige har ju kommit upp litegrand", säger Thomas Elofsson.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att rekordlåga marknadsräntor gör det i princip omöjligt att nå historiska avkastningskrav med traditionellt räntesparande i penningmarknadsfonder och obligationsfonder. Catella Credit Opportunity är en av de få fonder i marknaden vars mandat ger en möjlighet att hantera en marknad med stigande räntor.

 

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.