Risk

När du sparar i fonder tar du risker av olika slag. En risk kan vara att värdet av ditt sparande svänger väldigt kraftigt i värde. En annan att du förlorar en del av de pengar du placerar och en tredje att du får sämre avkastning än genomsnittet för den marknad där du placerar.

Tänk på risk när du väljer

I viss utsträckning hänger de olika riskbegreppen ihop. Det är till exempel rätt lätt att förstå att om värdet av ett sparande svänger kraftigt upp och ned är risken stor att det då och då kommer att vara mindre värt än när man började spara. Det är viktigt att veta något om vilka risker olika sparalternativ innebär innan man bestämmer hur man ska spara. Det går nämligen att minska riskerna på olika sätt. Men vill du ha chans att få högre avkastning än räntan på ett räntebärande värdepapper utgivet av staten kan du inte helgardera dig mot alla risker.

Historisk risk

Du kanske vet att det finns ett samband mellan risk och avkastning som innebär att man för att få chansen till riktigt hög avkastning också måste vara beredd att ta stora risker. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte är samma sak som att man automatiskt får hög avkastning bara man tar tillräckligt stora risker. Det finns många högriskplaceringar som inte ger någon avkastning alls och andra som ger väldigt dålig avkastning. Det är just därför de är högriskplaceringar.

Det finns olika sätt att mäta risk, men alla har det gemensamt att det är den historiska risken man räknar på. Att göra exakta beräkningar av den framtida risken är omöjligt, av den enkla anledningen att ingen vet vad som kommer att hända i framtiden.

Det vanligaste sättet att mäta risk är att räkna fram hur kraftigt avkastningen från ett sparande varierar mellan olika perioder. Den risk man då får fram brukar kallas den totala risken. När man beräknar den använder man ett statistiskt mått som kallas standardavvikelse. I princip innebär det att man räknar fram hur mycket avkastningen under olika perioder genomsnittligt avviker från medelvärdet för samtliga tidsperioder. Det låter kanske krångligt, men å andra sidan är det inte så viktigt att i detalj förstå hur beräkningarna går till. Det viktiga är att du förstår hur du ska tolka uppgifter om totalrisken i olika placeringar.

Ingen garanti

Varierar avkastningen kraftigt mellan olika tidsperioder säger man att den totala risken är hög, medan låg total risk innebär små variationer. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att om värdet varierar kraftigt mellan olika tidpunkter är det svårt att på förhand veta vad sparandet kommer att vara värt vid en viss tidpunkt i framtiden. Om svängningarna är stora kan sparandet vara värt mycket mer än i dag, men det går inte heller att utesluta att värdet minskat. På det sättet hör alltså begreppet total risk också ihop med det som de flesta fondsparare upplever som risk, det vill säga risken att förlora en del av våra pengar.

Den totala risken beräknas alltså på hur stora svängningarna har varit historiskt och förhoppningen är att det ska ge en bild av hur det kommer att vara i framtiden. Men det finns ingen garanti för att det verkligen blir så. För att få med så många observationer som möjligt och samtidigt undvika problematiken kring helgdagar och i enlighet med nya europeiska regelverk använder vi veckoavkastningar i våra beräkningar av den totala risken på utvecklingen för en viss tidsperiod t.ex. de senaste två åren.

Rangordningen ändras inte 

Den totala risken mätt som standardavvikelse kan variera mellan olika tidsperioder. De senaste åren har till exempel svängningarna på börserna varit mycket större än de var i mitten av 1990-talet. Men även om risken ändras mellan olika perioder brukar rangordningen mellan olika typer av placeringar inte ändras. Avkastningen från räntefonder svänger mindre än från aktiefonder. Fonder som placerar i många olika aktier i olika branscher över hela världen svänger mindre upp och ned än en fond som bara placerar i ett enda land. Fonder som placerar i aktier på tillväxtmarknader, till exempel i Asien eller Östeuropa, svänger mycket mer upp och ned än till exempel en Europa- eller USA-fond.

Som fondsparare kan du minska den totala risken genom att sprida dina pengar på fonder med olika inriktning och alltid se till att du har en del av ditt sparande i någon form av räntesparande, till exempel en räntefond. De pengar du har i räntefonden påverkas marginellt av vad som händer på aktiemarknaderna och ger vanligtvis en betydligt mer stabil avkastning. Den stora fördelen med aktiesparande är dock att avkastningen långsiktigt bör bli betydligt högre än från räntesparande. Som fondförvaltare bevakar vi hela tiden risknivån i våra fonder. Ska vi acceptera högre risk ska vi också vara rimligt övertygade om att vi får betalt för risktagandet genom högre avkastning.

Aktiva förvaltare 

Hittills har vi beskrivit den totala risken i olika placeringar. För fondsparare och fondförvaltare finns en annan risk, nämligen att fonden utvecklas väldigt annorlunda än genomsnittet för den marknad där fonden placerar (index).

För att mäta den risken jämför man utvecklingen i fonden med ett jämförelseindex. Är följsamheten stor mellan fond och jämförelseindex kommer fonden att utvecklas i stort sett som index. Är följsamheten liten kommer fonden att utvecklas annorlunda, bättre eller sämre, än index. Det säkraste sättet för en fond att utvecklas som index är att bygga upp fonden på samma sätt som sammansättningen av index. Så arbetar vi inte på Catella Fonder. Vi är aktiva förvaltare och är övertygade om att vi genom att låta fondernas sammansättning avvika från index långsiktigt kan slå index.