Skip to content Go to main navigation Go to language selector
9 april 2018, Sverige | Nyheter

Navigera rätt i aktiemarknaden

Världsekonomin har på senare tid skakats av amerikanska utspel om tullar, på stål och aluminium. Kina har svarat med att avisera tullar på varor som bland annat fläskkött, men det är för tidigt att dra paralleller med 1930 då världshandeln krympte med 70 procent.
I stället ser den globala ekonomin ut att stå inför en ovanligt stark period, med en synkroniserad uppgång i såväl USA som på andra håll – och dessutom i flera olika branscher. Det är Danske Banks strateg Mattias Sundling och Catella Fonders Henrik Gripenvik, som förvaltar Catella Aktiv Sverige Hållbarhet, ganska eniga om.

Vad gäller tullarna ser det ut som om Kina har valt att inleda spelet om tullarna med mindre och främst symboliska varugrupper, men det är givetvis något som kan komma att stegras. Enligt Mattias Sundling är sojabönor och flygplan två av de största exportprodukterna från USA till Kina, och tullar där skulle svida.

Den stora frågan är förstås: kommer detta att eskalera?

"Det finns paralleller till 1930 och de katastrofala felbeslut som gjordes då, men jag tror inte den parallellen är relevant. jag tror snarare det här är något som liknar 1980-talet – då hade vi ständiga handelskonflikter mellan USA, Europa och Japan, som motsvarade Kina på den tiden. Fast det var ju inte så mycket att det förstörde konjunkturförloppet, och det tror jag inte att det kommer att göra den här gången heller", säger Mattias Sundling, som påpekar att det finns fler nyanser i frågan.

USA:s president Donald Trump ser alla utspel som delar av en förhandling och hans utgångspunkt är inte nödvändigtvis fel. Kina har ägnat sig åt dumpning i vissa fall och att USA reagerar måste inte vara felaktigt.
"Sedan är det mycket retorik i det här också, det handlar om ett förhandlingsläge och ofta har vi sett att Trump börjat ganska aggressivt för att sedan tona ned vad han har att säga", säger Henrik Gripenvik.
Mattias Sundling tror inte tullstriden får några större effekter.

"Trumps ekonomiska politik tror jag till övervägande del har positiv effekt på tillväxtförloppet. Den absolut avgörande grejen i år är hans finanspolitiska stimulanser, dels via skattereformen och dels genom utgiftsökningen – de är gigantiska, och det tror jag kommer att överskugga det mesta", säger han.

Det du säger är att stimulanserna kanske driver amerikansk börs vidare?

"Ja, och det klargör att Trumps olika mål ligger i konflikt med varandra. Man kan inte säga att vi ska ha mindre underskott mot omvärlden och samtidigt dra ned sparandet i ekonomin. Han kommer att höja underskotten mot omvärlden, vad han än säger, i och med sina skattesänkningar. Men för första gången i den här återhämtningen, sedan april 2009, tror jag att USA kommer att växa med 3 procent – drivet av de här stimulanserna", säger Mattias Sundling.

Värderingarna på USA-börserna är relativt höga, men trots det finns det mycket som talar för att amerikanska aktier kan vara en bra investering framåt i tiden. Danske Bank är enligt Mattias Sundling överviktade USA eftersom landet har bättre momentum i sina indikatorer, bättre momentum för valutan och även för företagens resultat.

"Det kan ju bli 20 procents tillväxt för vinsterna per aktie i USA i år, delvis tack vare skattereformen", säger Mattias Sundling.

En viktig fråga för framtiden är givetvis om inflationen kommer att ta fart. Början av året har inte bjudit på särskilt höga tal men ändå finns oron där. Kapacitetsutnyttjandet ser ut att vara ganska högt och att sent i cykeln gasa på genom finanspolitiken borde egentligen leda till högre inflation.
Men Mattias Sundling tror ändå inte att så blir fallet.

"Det verkar finnas stora reserver av arbetskraft och vi ser att löneökningarna inte tar fart. Så tror jag att det kommer fortsätta, och det är för övrigt också vad räntemarknaden säger till oss: vi var lite oroliga för räntan i januari men sedan dess har den gått ned", säger Mattias Sundling.

Men det råder full sysselsättning?

"Det är just det, jag tror inte det är full sysselsättning. Det är tämligen lågt arbetskraftsdeltagande så det finns antagligen mycket lediga resurser. Sedan verkar digitalisering, demografi och andra strukturella saker hålla tillbaka löneökningstakten", fortsätter Mattias Sundling.

"Det är intressant eftersom räntan är tillbaka på den nivå där aktiemarknaden stod som högst. Uppenbarligen har marknaden dragit sig tillbaka på något annat än att räntan gått upp", säger Henrik Gripenvik.
I USA präglas marknaden av techbolag som har tagit stryk. Bland annat av en kampanj från Donald Trump, som uppenbarligen har ett horn i sidan till näthandlaren Amazon.

"Generellt är jag ganska positiv till börsen i det här läget, även om det kanske inte är drivet av just tech. Men det finns en väldigt stark konjunktur. Jag tror att marknaden kommer att drivas upp, sedan kanske inte tech kommer att vara drivande utan mer cykliska bolag som verkstadsindustri", säger Henrik Gripenvik.

Teknikaktier utgör ungefär en fjärdedel av indexet S&P 500 och dessa bolag har alltså i hög grad bidragit till att driva på USA-börserna. Det är relativt sällsynt att teknikaktierna går sämre och börsen som helhet ändå går upp, men enligt Mattias Sundling är det just en sådan period vi är på väg in i.

"Tech är en väldigt disparat sektor och det är många olika saker vi är oroliga för, och många hot mot Google, Amazon och Facebook. Jag tror att det som är gemensamt för hela sektorn är att man höjer den politiska riskpremien. Bolagen är för stora och det hänger ett hot över dem om reglering, antingen på grund av integritet eller på grund av monopol. De har blivit lite för stora för sitt eget bästa", säger Mattias Sundling.

Även Henrik Gripenvik tror att verkstad kan ha mer att ge. Inte minst eftersom utvecklingen hittills mest lett till att bolagen bytt ut föråldrad utrustning och fyllt på lagernivåerna, snarare än investerat i ökad kapacitet.

"Så det steget har vi nog kvar. Investeringar och capex-budgetar kommer att öka för i år och det kommer att gynna verkstadsbolagen", säger Henrik Gripenvik och tillägger att den största positionen i hållbarhetsfonden är det klassiska industribolaget SKF:
"Vi tror på högre volymer och att det finns en missuppfattning i marknaden kring deras möjligheter att höja sina priser, för att motverka råmaterialkostnader. Aktien är väldigt billig både relativt och i absoluta tal. Den har fått mycket stryk på lite obefogade grunder", säger han.

SKF får inte problem med tullar i USA på stål?

"Nej, de har egen produktion där. SKF har haft en period då de haft väldigt svårt att höja priserna, men nu har man precis kommit in i den del av cykeln när de här bolagen traditionellt får igenom sina prishöjningar. Sedan gillar vi gruvexponeringen i såväl Atlas Copco, Sandvik och även Outotec så det är ett annat tema där vi tror att man också kommer att få se ganska stora investeringar framöver", säger Henrik Gripenvik.

Uppfattningen att recessionen står inför dörren eftersom den nuvarande återhämtningen har hållit på under så lång tid ger de båda inte mycket för. Tid är inget argument i sig självt och en konjunkturcykel kan pågå länge.
Dessutom har den nuvarande cykeln ännu inte bjudit på vissa grundläggande beståndsdelar.

"Vi har knappt haft någon försäljningstillväxt i verkstadsbolagen, det är ju först nu det senaste året som det kommit igång. Capex- och maskininvesteringscykeln har heller knappt kommit igång. Så i den meningen är den här återhämtningen fortfarande ganska ung. Det är nu som det verkligen skjuter fart på riktigt, när alla länder synkroniserat förbättras. Så det är för tidigt att lämna verkstadssektorn, som jag också är överviktad i. Vi har Konecranes, ABB och Outotec som val i vår lista", säger Mattias Sundling.

Outotec och ABB finns med även i Henrik Gripenviks portfölj.

"Ja, vi har båda två. Outotec har vi haft ganska länge, ABB en lite kortare tid – ABB är det klassiska sencykliska caset, men det är ett något mer komplicerat djur än många av de andra bolagen", säger Henrik Gripenvik.

Europeisk tillväxt har vi väntat på ganska länge samtidigt som arbetslösheten gått ned från 12 till runt 8,5 procent. Är det nu den europeiska ekonomin ska börja dra i större omfattning?

"Man ska komma ihåg att två år i rad har europeisk BNP-tillväxt varit högre än USA:s, och hade du sagt det 2015 hade du blivit idiotförklarad. Men faktum är att för helåren 2016 och 2017 har Europas tillväxt varit högre. Just nu är momentum lite svajigt, många indikatorer ser ut att ha peakat om man tittar på IFO i Tyskland eller KI-barometern här i Sverige. Det tror jag är huvudargumentet till folks skepsis – folk tänker 'nu har cykeln peakat, så nu säljer jag'. Men om tolv månader tror jag det står högre igen", säger Mattias Sundling.

För råvarurelaterade aktier är Danske Bank neutrala på sektornivå, då man "gillar stål men inte skog" som Mattias Sundling uttrycker det. Henrik Gripenvik ser ljusare på andra metaller än stål.

"Vi för vår del har varit mer positiva till koppar, zink och den typen av råvaror. Stål är ganska utsatt för vad Kina gör och de kan ju vara lite lynniga", säger Henrik Gripenvik.

Oljepriset har rört sig våldsamt de senaste åren och handlas nu på nivåer i trakterna av 60 dollar fatet. Det är en prisnivå som brukar klassas som ganska god, sett till vilka producenter som gör god vinst på de nivåerna. Catellas hållbarhetsfond väljer bort området fossila bränslen, men Danske Bank är överviktade energisektorn sedan i början av januari. Mattias Sundling tror att priset håller i sig och kanske fortsätter uppåt, med en stark konjunktur som hjälp.

Något som varit drivande för svensk ekonomi är konsumtionssidan, som tycks ha bromsat in trots att förhållandena kan tyckas vara strålande goda.

"Bostadskonjunkturen har uppenbarligen toppat och viker, även om det inte syns så mycket av det än. Men om man tittar på BNP-prognoserna för Sverige förutspår de exakt lika hög tillväxt i år som i fjol, vilket känns överoptimistiskt. Vi på Danske Bank ligger en bit under de där prognoserna. Riskerna ligger på nedsidan", säger Mattias Sundling.

"Jag kan bara hålla med. H&M har vi haft som undervikt, eftersom de har strukturella problem i övergången till online och ligger efter. Och de har lite bristande sjukdomsinsikt – de behöver snarare dra ned på antalet butiker än öka på som man gör nu. Och de behöver göra något åt sin lagersituation, då de hela tiden dras med ökade reanivåer", säger Henrik Gripenvik.

Men ni gillar Boozt?

"Ja, det är andra sidan av myntet. De gynnas av e-handelstrenden. Sedan gillar vi Husqvarna som också ligger i sektorn", säger Henrik Gripenvik.

Catellas Arvid Lindqvist har en förväntan om att bostadsproblematiken drar ned BNP-tillväxten en del under hösten i Sverige. Och därmed försvinner en del av konsumtionsbehoven. Frågan är om det kommer att kompenseras av export för verkstadsbolagen. Mattias Sundling tror inte det.

"Vår officiella BNP-prognos är 1,7 procent, konsensus tror jag ligger på 2,7 procent", säger Mattias Sundling.
"Jag tror väl att byggrelaterat handlar om att känna att vi nått botten på estimaten, och jag är väl inte säker på att vi riktigt är där än, även om saker börjar bli ganska billiga", säger Henrik Gripenvik.

När är det dags att plocka upp de här aktierna då? Det har ju varit kursfall på uppåt 60 procent för vissa bostadsutvecklare.

"Men det är inte säkert att alla bostadsutvecklare överlever. Det är väl bolag som JM man vid någon punkt ska plocka upp, men vi tycker att det är för tidigt, Vi har ju faktiskt knappt sett ännu att själva bostadsbyggandet verkligen börjar falla på det sätt vi tror att det ska", säger Mattias Sundling.

Bank och finans brukar lyftas fram som sektorer som gynnas av att räntorna stiger, eftersom det gör det enklare för bankerna att öka sina marginaler. Mattias Sundling förhåller sig dock tveksam till sektorn, trots argument som att banker är billiga och dessutom yieldar bra, med direktavkastningar på 6-7 procent i många fall.

"Men vi har argumenterat att det finns ett strukturellt problem med bank – avkastningskurvan flackar ur och räntorna går inte upp, någon slags korrelation finns det där med räntenettot. Vi är oroliga för hårdare konkurrens på bolån och för volymtillväxten, den ser fortfarande väldigt bra ut men vi är ändå oroliga för att det kommer att bromsa in", säger Mattias Sundling.

Henrik Gripenvik väljer för sin sida osvenskt ur det nordiska bankutbudet.

"På banksidan har vi föredragit Danske Bank och DNB snarare än svenska banker. Som sagt, det finns strukturella förändringar på gång inom svensk bank, det är väldigt höga bolånemarginaler och då är det kanske mer intressant att spela utmanarna", säger Henrik Gripenvik.

Vad gäller läkemedel är Danske enligt Mattias Sundling överviktade sedan en tid, vilket han anser fungerat bra även på den tid då börsen som helhet gick upp. Han beskriver sektorn som attraktiv, och säger att den politiska pressen och risken i branschen är överdriven.

"Vi är överviktade i läkemedel och har varit det ett tag, vilket faktiskt har fungerat okej även under den tid då börsen gick upp. Men många läkemedelsbolag har patent som löpt ut så det finns intressanta produktportföljer. Jag tror den politiska pressen och risken i sektorn är överdriven och det är stabila estimat, så det har varit en attraktiv sektor", säger Mattias Sundling.

Har ni något särskilt ni väljer ut i läkemedelssektorn?

"Vi har Novo Nordisk och Sobi", säger Mattias Sundling.

"Vi hade länge Sobi i portföljen, men tyckte väl att på runt 140 kronor när vi klev ut handlade det mer om bolaget skulle köpas upp än om något annat. Vi tycker egentligen att vårdbolagen är mer intressanta, Attendo, och särskilt Ambea, som fått väldigt mycket stryk. Ambea skulle kunna handlas till norr om 100 kronor om två-tre år, det är en väldigt stabil intjäning och estimaten borde kunna hålla", säger Henrik Gripenvik.

Sverige

Henrik Gripenvik

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 56
Ladda ner vCard
Sverige

Mikael Wickbom

Senior Sales Manager/ Hållbarhetsansvarig
Direkt: +46 8 614 25 51
Ladda ner vCard

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.com/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.