Skip to content Go to main navigation Go to language selector

Fortsatt starkt intresse för den europeiska fastighetsmarknaden

Investeringsvolymerna inom fastighetssektorn i Europa har ökat relativt stabilt sedan 2009. Den pågående högkonjunkturen är den näst längsta någonsin, och trots vissa tecken på en framtida avmattning tycks drivkrafterna för fortsatt allokering av kapital till fastighetssektorn vara alltjämt starka.

Den europeiska ekonomin visade under året god motståndskraft trots global politisk- och makroekonomisk osäkerhet. Den pågående högkonjunkturen är den näst längsta någonsin, men framåtblickande konjunkturbedömningar indikerar en viss avmattning. De historiskt låga räntorna har lett till ett betydande inflöde av kapital på fastighetsmarknaden och har drivit priserna till rekordnivåer, särskilt i storstäderna. Vid en räntehöjning, påverkas förutsättningarna för finansiering och kapitalet omfördelas vanligtvis från mer riskfyllda placeringar till förmån för stabilare fastighetsplaceringar med direktavkastning samt ränteplaceringar i större utsträckning. Alltjämt tycks drivkrafterna för fortsatt allokering av kapital till fastighetssektorn vara fortsatt starka.

Den nordiska fastighetsmarknaden

Den totala transaktionsvolymen 2018 ökade i Norge och Sverige med 25,0 respektive 0,5 procent, medan en minskning noterades i Finland och Danmark med 11,0 respektive 18,4 procent. I Norden var aktiviteten lägre bland internationella investerare, särskilt från USA och Asien, vilket i kombination med ett bristande utbud på kontorsmarknaden minskade transaktionsvolymen från internationella investerare med 25 procent. Den nordiska bostadssektorn visade dock ett fortsatt starkt momentum och transaktionsvolymen från internationella investerare ökade med 66 procent.

Trender som skapar nya möjligheter

Såväl urbaniseringen som digitaliseringen väntas fortsätta öka. I kombination med att allt mer kapital sätts av till långsiktigt sparande i fastighetsfonder, som i sin tur investerar i fastigheter i Europa, skapar dessa trender omfattande affärsmöjligheter inom fastighetssektorn. De gör att investeringarna behöver anpassas till förändringar i hur vi lever, jobbar, kommunicerar och förflyttar oss, genom att exempelvis blanda bostäder och offentliga utrymmen, möta nya behov av transport- och logistiklösningar, kommunikation och kommersiell utveckling.

Ur ett investeringsperspektiv öppnar samspelet mellan fastigheter och infrastruktur upp för nya typer av investeringsmöjligheter. Ett exempel, drivet av digitaliseringen, är utvecklingen av smarta logistikfastigheter som har en ökad efterfrågan på marknaden till följd av förändrade konsumtionsbeteenden och den ökade e-handeln. Ett annat exempel, med utgångspunkt i urbaniseringen, är efterfrågan på mer nischade tillgångsslag som investeringar i parkeringsfastigheter i storstäder, där parkeringsutbudet blir allt mer begränsat i takt med en ökad inflyttning.

För Catella och andra aktörer finns affärsmöjligheter i alla faser av den värdeskapande processen. Från analys och projektering till förvärv, finansiering, strategisk förvaltning och slutligen försäljning av fastigheter. I takt med att omvärlden är mer turbulent och investerarna blir alltmer sofistikerade, ökar efterfrågan på värdeskapande tjänster och individuella lösningar för att hantera alla faser.

För företag som Catella med specialistkompetens som sträcker sig bortom transaktionsrådgivning, kan kapitalmarknadsrelaterade tjänster generera bättre marginaler och skapa mervärde. Många större investerare, till exempel fastighetsfonder, söker partnerskap med lokal expertis som kan stödja dem i flera europeiska länder. Det skapar efterfrågan på precis den form av kvalificerade rådgivningstjänster som bygger på djup kunskap om lokala förhållanden på respektive marknad vilket finns inom Catella.

Transaktionsvolymer i Europa – stark kontorsmarknad

Efter en uppgång 2017, planade ökningen på den europeiska marknaden för kommersiella fastigheter ut något under 2018. Transaktionsvolymerna minskade med 9 procent, till 227,3 miljarder euro. Ett flertal strukturella trender påverkade hur investerare valde att distribuera kapital på den europeiska fastighetsmarknaden. Bland annat e-handeln fortsätter att påverka detaljhandeln och efterfrågan på logistikfastigheter.

Storbritannien, Tyskland och Frankrike fortsätter att stå för merparten av de totala transaktionsvolymerna i Europa uppgående till 175,2 miljarder euro, något som reflekterar dessa marknaders storlek, transparens och mognadsgrad. Den nordiska marknaden visade på stark aktivitet med höga transaktionsvolymer uppgående till 42,2 miljarder euro.

Ovissheten kring utfallet av Brexitförhandlingen skapar en viss osäkerhet, framför allt bland europeiska investerare. Tendensen har varit att vissa investeringsbeslut har skjutits på framtiden tills utfallet är klart. Även om det finns en uppfattning om att det på kort sikt kan leda till färre investeringar i Storbritannien, är det få som ifrågasätter regionens långsiktiga status. Marknaden förväntas under 2019 behålla sin topp-placering vad gäller investeringsvilja enligt INREV Investment Intension survey (2019).

Det är kontorsmarknaden som fortsätter attrahera mest kapital, med en transaktionsvolym på 112,9 miljarder euro under det gångna året, följt av, bostäder, detaljhandel, industri- och logistikfastigheter.

Investerare ökar sin exponering

Investeringsvolymerna inom fastighetssektorn i Europa har ökat relativt stabilt sedan 2009. Intresset från investerare i Nordamerika och Asien är stort. Möjligheten till diversifiering, skydd mot inflation och god riskjusterad avkastning, gör att fastighetssektorn fortsätter att vara ett attraktivt investeringsalternativ vid såväl uppåtgående som nedåtgående marknad. Enligt INREVS enkätundersökning anser sig merparten av globala investerare fortfarande vara underallokerade gentemot fastighetssektorn, med planer på att öka sin exponering.

Utmaningen ligger i att hitta lämpliga tillgångar att investera i. Det driver utvecklingen av nya affärsmodeller och mer nischade fastighetsprodukter som krävs för att möta en fortsatt stor efterfrågan och tillfredsställa avkastningskraven. Utvecklingen har ytterligare stärkts av att priserna på fastighetsmarknaden stigit och att den politiska instabiliteten gjort investerare mer försiktiga.

This website uses cookies as described in our Cookie Policy. To see what cookies we serve and set your own preferences, please use your web browser's settings. Otherwise, if you agree to our use of cookies, please continue to use our website.