Skip to content Go to main navigation Go to language selector

Fondmarknaden

Många fondförvaltare och investerare anser att vi har nått toppen av marknadscykeln. Det talar för en ökad efterfrågan på mer defensiva och marknadsneutrala investeringsstrategier framöver. Samtidigt syntes under 2019 ökad optimism och större risktagande hos investerarna. I årets börsuppgångar blev skillnader mellan realekonomin och aktieutvecklingen tydliga, vilket ledde till utmaningar för många aktiva förvaltare.

Fondmarknaden globalt

Under slutet av 2018 hade börserna fallit brant och marknaden oroade sig för en global konjunkturavmattning driven av handelskrig och stigande räntor. Tack vare en skarp vändning av usa:s centralbank Federal Reserve under årets sista dagar kunde dock en markant trendvändning markera starten på ett mycket starkt börsår 2019. Faktum är att de flesta av världens aktiemarknader pekade uppåt under 2019. I genomsnitt steg värdet på aktiefonder, mätt i svenska kronor, med 29 procent. Sverigefonder uppvisade en genomsnittlig värdeökning på 34 procent och globalfonder ökade med i genomsnitt 30 procent, enligt Fondbolagens förening. Hedgefonder, vars strategier är att generera avkastning oavsett börsläge, genererade i genomsnitt mycket bättre avkastning än föregående år. Utvecklingen var dock inte i linje med investerarnas förväntningar och avkastningen var sämre än för flera andra index, vilket ledde till fortsatta utmaningar för segmentet.

Tydliga skillnader

Till följd av den starka börsutvecklingen var flertalet sparstrategier framgångsrika under 2019. Momentumstrategier – att investera i aktier som befinner sig i en stigande trend, även om de utifrån en fundamental förvaltares synpunkt skulle kunna anses vara övervärderade – var särskilt lyckade för investerarna. Årets marknadsutveckling var svår att förutspå även för de mest aktiva förvaltarna. Detta beror delvis på att skillnaden mellan realekonomin och aktiekurserna växte sig stor under året. Varningstecken om en annalkande lågkonjunktur var ständigt närvarande, men aktiespararna valde i mångt och mycket att ignorera dem. Följden blev ett mycket positivt börsår, särskilt för bolag och branscher som investerarna ansåg vara mindre känsliga för konjunktursvängningar. Överlag presterade defensiva bolag samt tillväxtbolag i usa mycket starkt. I Norden bidrog fastighetsbolag och defensiva bolag, exempelvis bolag inriktade mot den konjunkturstabila livsmedelsbranschen, till tydliga uppgångar. Framåt hösten ökade dock investerarnas riskbenägenhet även för konjunkturkänsliga bolag. Detta triggades av en åtminstone partiell överenskommelse mellan usa och Kina i den långa handelskonflikten.

Utmanande läge för hedgefonder

Trots en global värdeökning var 2019 ett tufft år för hedgefonder. Prequins All-Strategies Hedge Fund benchmark redovisade en ökning om 11,45 procent under året, en betydande uppgång från förra årets negativa avkastning om -3,06 procent. Samtidigt menar 40 procent av investerarna att avkastningen 2019 inte levde upp till förväntningarna och under året noterades de högsta globala nettouttagen från hedgefonder sedan 2016, motsvarande 82 miljarder dollar. Det har blivit mer utmanande för förvaltare att lansera nya hedgefonder – antalet lanseringar 2019 var ungefär hälften så många som föregående år. Antal likvideringar översteg antal nya lanseringar och trenden visar en konsolidering av branschen. Utmaningarna på marknaden ställer nya krav på förvaltarna av hedgefonder att anpassa och förnya sig. Ett tecken på detta är att fler förvaltare använder sig av artificiell intelligens och maskininlärningstekniker för att förbättra den operationella effektiviteten och öka avkastningen. Ett annat tecken är den ökade press som läggs på hedgefondernas avgifter. Flera nya fonder har under 2019 sett över sina avgiftsstrukturer för att attrahera nya investerare. Enligt Prequins marknadsundersökning anser en klar majoritet av fondförvaltarna och investerarna att vi nu är på toppen av marknadscykeln. Det talar för en ökad efterfrågan på mer defensiva och marknadsneutrala investeringar som kan leverera riskjusterad avkastning med låg volatilitet. Hela 79 procent av investerarna i undersökningen menar att de kommer att öka eller bibehålla sin allokering till hedgefonder de kommande tolv månaderna. Jämfört med 2018 har intresset bland investerarna ökat mest för marknadsneutrala aktiestrategier, men även makrostrategier som genererar avkastning baserat på marknadsekonomiska trender ser en ökad efterfrågan.

Den svenska fondmarknaden

2019 steg den svenska börsen med nästan 35 procent – den högsta årliga avkastningen på tio år. Den svenska fondförmögenheten steg kraftigt under året och passerade för första gången 5 000 miljarder kronor, enligt Fondbolagens förening. Ökningen från årsskiftet 2018/2019 blev därmed mer än 1 000 miljarder kronor, varav cirka 950 miljarder berodde på värdeökningar. Enligt Fondbolagens förening gick den största delen av årets svenska nysparande till långa räntefonder och aktiefonder. Bland aktiefonderna såg man störst nettoinflöde till globalfonder, följt av branschfonder. Däremot gjordes under året nettouttag från bland annat Europafonder, Nordenfonder, Nordamerikafonder samt tillväxtmarknader. Passivt förvaltade fonder växte också i popularitet, vilket innebär att aktiv, lokal förvaltning hade utflöden under året.

Fondsparare sökte säkrare placeringar

Den svenska fondmarknaden domineras fortfarande av fyra storbanker, men deras dominans minskar i takt med att oberoende fondförvaltare, inhemska och utländska, har varit framgångsrika. Dessutom medför digitaliseringen fortsatt möjligheter för nya aktörer att bredda direktdistributionen till konsumentmarknaden, både via etablerade digitala plattformar och via egna kanaler. Vid utgången av 2018 uppgick den totala fondförmögenheten i Sverige till 3 978 miljarder kronor, en minskning med 40 miljarder från föregående år som framför allt förklaras av en svag utveckling på aktiemarknaden. Allteftersom marknadsturbulensen tilltog, valde fondsparare att investera i säkrare placeringar. Nysparandet i fonder under året uppgick till 54,4 miljarder kronor och utgjordes till störst del av nettoinsättningar i korta ränte- och blandfonder. Inom aktiefonder noterades nettoutflöden på 6,8 miljarder kronor, där störst uttag gjordes från Sverigefonder med 27,7 miljarder netto. Från Europafonder var nettoutflödet 10,7 miljarder. Till globalfonder noterades istället stora nettoinsättningar, och nysparandet under året i dessa uppgick till 39 miljarder enligt uppgifter från Fondbolagens förening.

Regelverksförändringar 

Under 2018 genomgick marknaden för rådgivning och distribution av fonder förändringar, till följd av regelverk från eu (mifid ii). Ökade krav på transparens kring priser på produkter, distributionskostnader och ersättning vid rådgivning ska göra det tydligare för kunden att se vad denne betalar för. Transparensen gör det enklare för spararen att utvärdera fondförvaltningen, samtidigt som det innebär att de fonder som genererar god riskjusterad avkastning med konkurrenskraftiga avgifter kommer gynnas över tid. Trenden visar att Fondavgifterna i Sverige har sjunkit de senaste åren och Sverige-registrerade fonders årliga avgifter ligger i nivå med övriga Europa.