Catella Credit Opportunity

Fonden investerar i huvudsak i nordiska räntebärande värdepapper. Fonden tillämpar negativ screening med avseende på hållbarhetskriterier, varför vi helt undviker långa positioner i företag som producerar tobak, alkohol, kommersiellt spel om pengar, pornografi, kol eller vapen. I förvaltningen används derivat för att skydda kapitalet såväl som att öka avkastningsmöjligheterna. Fonden förväntas, över tid, ha låg samvariation med aktiemarknaden och kan därmed både höja den förväntade avkastningen samt sänka den förväntade risken i en traditionell portfölj bestående av aktier och räntor. Vid portföljkonstruktionen läggs stor vikt vid riskspridning och att inget enskilt innehav eller enskild faktor ska ha för stor påverkan på fondens utveckling. Investeringarna baseras på fundamental analys av enskilda bolag samt traditionell makroanalys. Risknivån kommer att variera beroende på Catellas bedömning av rådande marknadsförutsättningar. Fondens mål är att generera en årlig avkastning på 3-5 % med en standardavvikelse understigande 5 %, över tid.

Förvaltarkommentar

Fondens sjönk med 0,51 % i februari. Bakom den svaga utvecklingen var vår alltför optimistiska syn på konjunkturförloppet. Såväl fondens kreditexponering och ränteriskexponeringen drog ned avkastningen. Även om vi fortsatt bedömer att räntenivåerna är alltför låga och sannolikheten för finanspolitiska åtgärder som stor stängdes fondens korta ränterisk och durationen uppgick till 1,5 år vid månadsskiftet. Fondens kreditexponering ändrades inte nämnvärt under månaden.

I takt med allt fler rapporterade fall av coronavirus utanför Kina, steg oron på världens finansmarknader under februari. Den stora frågan nu, är inte om tillväxten blir svagare under de kommande månaderna, utan hur stora effekter det får på företagens kassaflöden. Vår tro är att finansmarknaden i stor utsträckning prissätter tillgångar utifrån den bedömda sannolikheten för recession. Tittar vi på rörelserna på marknaden ligger räntemarknaden längst fram i sin bedömning av sannolikheten för lågkonjunktur, mycket av detta är drivet från USA där förväntningarna på räntesänkningar till 0,5 % under året är höga. I Europa och Sverige är den främsta penningpolitikiska responsen sannolikt inte lägre styrräntor utan utökade tillgångsköp. Vi närmar oss snabbt ett läge där penningpolitikens möjligheter att stimulera ekonomin är små och den policyrespons som då finns att tillgå är då finanspolitik. Med tanke på att USA kommer ha presidentval i höst borde skattelättnader komma i närtid för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen. Finanspolitik i kombination med tillgångsköp är sannolikt en kraftfull kombination, men inte utan risk. Den generellt höga skuldsättningen i världsekonomin är känslig för högre räntor vilket är något som finansmarknaderna i dagsläget inte klarar av.

Vår tro är att är så länge förtroendet för centralbankerna är högt finns det ett stöd för marknaden. Med det sagt är utvecklingen i dagsläget svårbedömt och beroende på hur coronavirusets spridning utvecklas.