Företagskrediter extra intressanta

Thomas Elofsson och Stefan Wigstrand är sedan en dryg månad sysselsatta med att justera fonderna de numera förvaltar utifrån sina egna preferenser, men det är givetvis omvärlden som sätter upp ramarna. Globalt är tillväxten relativt låg, trots att centralbankerna i många länder bedriver en närmast unikt stimulativ penningpolitik med mycket låga räntor, nollränta eller – som i Sveriges fall – negativ ränta.

Globalisering som präglat världen sedan 1990-talet fortsätter och gör att inflationen hela tiden pressas nedåt. Detta gör det möjligt för, eller kanske snarare tvingar, Riksbanken att fortsätta med stimulanserna. Även om den är svår att mäta bidrar också teknikutvecklingen till utvecklingen, internet underlättar såväl kunskapsöverföring som handel och elektroniken blir hela tiden bättre och billigare.

För svensk del har förra årets kraftiga befolkningstillväxt, på grund av migrationsvågen, avtagit vilket indirekt innebär att tillväxten också får en något lägre takt. Samtidigt har skuldsättningen fortsatt att öka.

"Folk och företag har lånat alltmer och de totala skulderna i dag är i förhållande till BNP högre än 2008. Det kommer att sätta avtryck på tillväxten framöver. Så länge centralbankerna för ultraexpansiv penningpolitik kommer volatiliteten på marknaden var konstlat låg. Men lägre tillväxt och högre skulder skapar grogrund för snabba och stora rörelser då oväntade negativa saker inträffar - i år har det varit stor oro över det europeiska banksystemet med frågetecken för Deutsche Bank", säger Thomas Elofsson.

Statsobligationer är inget alternativ i den nuvarande miljön. Den har i stället gjort företagskrediter lite extra intressanta, eftersom de fortfarande kan ge viss avkastning. Enligt förvaltarna väntas företagsobligationer utvecklas relativt väl i de flesta scenarion, men med undantag för en lågkonjunktur som kan slå mot denna typ av tillgångar. Tillväxten globalt har de senaste åren legat ganska konstant på 3 procent med hjälp av Kina, medan Väst har haft en trög utveckling.

Råvaror och i synnerhet olja har haft stor betydelse för världsekonomin. Nyligen kom också ett länge emotsett besked från kartellen Opec: medlemmarna blev överens om produktionsminskningar, för första gången på flera år. Frågan är dock vilka länder som ska minska sin produktion och hur ihållande en prisuppgång kan tänkas bli.

"När man ser vem som ska dra ned sin produktion är det nog ingen som är direkt sugen. Om oljepriset går upp mycket lär det också komma det mycket mer från fracking. Man vill inte släppa upp priset för mycket, för då förlorar man marknadsandelar", säger Thomas Elofsson.

Marknaden för mer högavkastande high yield-obligationer handlar mycket om Norge och oljeserviceindustrin. Och oljepriset förblir nyckeln – stiger det lär många problemtyngda bolag snabbt få bättre kassaflöden och klara sig, annars hotar betalningsinställelser. Det senare utfallet är även bankernas fasa, då de har den största exponeringen mot bolagen och därmed indirekt också är beroende av oljeprisutvecklingen.

"Större delen av den norska high yield-marknaden är i någon form av rekonstruktion, där man skjuter problemen framför sig. Men riggar i Nordsjön kräver ett ganska högt oljepris och vi är ganska långt från de nivåerna", säger Stefan Wigstrand.

Utanför oljesektorn har många stora bolag i den svenska industrin haft svårt att visa någon vinsttillväxt, medan småbolag och tjänster gått betydligt bättre. Utvecklingen får betydelse även för räntemarknaden, då tjänster inte kräver kapital på samma sätt som industri. Det gör att urvalet blir mindre för företagsobligationer.

"Vi hoppas att vi får se fler företagsaffärer med behov av finansiering, då kan vi fylla en roll", fortsätter Stefan Wigstrand.

I USA har ett säljtryck i statspapper börjat synas. Om det ska bli fallet även i Sverige beror enligt Thomas Elofsson på finansministerns vilja att spendera.

"Om Magdalena Anderssson sätter i gång och lånar mer, så att utbudet ökar, behöver det tas ut riskpremier. Så långa räntor är ingen särskilt bra investering på längre sikt", säger han.

Skulle Riksbanken minska stimulanserna lär det få effekt på marknadsräntorna, men frågan är hur mycket. Thomas Elofsson tror att den möjliga effekten trots allt är begränsad.

"Någon procentenhet säkert, men inte mycket mer än så. Sedan kan förstås inflationen komma i gång, och då är det något helt annat".

Vad gäller ränteförändringar tror ränteförvaltarna att en höjning av amerikanska Federal Reserve i december är sannolik. För svensk del lär däremot ändringarna dröja.

"Först ska de sluta köpa tillgångar, sedan kan de börja fundera på att höja. Vad de borde göra är en annan femma, för det här är osunt. Men för Riksbanken är det en hygglig sannolikhet för att de slutar köpa så mycket tillgångar", säger Thomas Elofsson.

När det kommer till den förväntade avkastningen för Catellafonderna varierar den enligt Stefan Wigstrand mellan 1,5 och drygt 6 procent, där Avkastningsfonden med fokus på lågriskobligationer ligger lägst och Credit Opportunity, med en hög andel high yield-obligationer och stor handlingsfrihet för förvaltarna, ligger högst.

"Vi försöker göra Catella Avkastningsfond till ett 'ankare' med en bruttoavkastning på uppemot 1,5 procent före avgifter. För Catella Corporate Bond Flex kan vi nog vänta oss en avkastningsnivå på 3-3,5 procent brutto och för Catella Credit Opportunity norr om 6 procent, under nuvarande marknad", säger Stefan Wigstrand.

Bland de konkreta förändringar som gjorts hittills nämner förvaltarna ändrade sektorval, med en mindre andel placerat i finanssektorn där slagsidan tidigare varit väl tung. Dessutom har portföljen fått mer likvida tillgångar, så att lockande placeringsmöjligheter kan tas tillvara.

"Vi kommer nog att öka risken i de enskilda investeringarna, i vissa fall. Men genom att sprida dem över fler sektorer, och i vissa fall över fler innehav, kan vi ta ut mycket av riskerna. Sedan har vi den cykliska komponenten där vi investerar när det uppstår ett bra läge. Då kan vi addera avkastning utöver grundportföljen", säger Stefan Wigstrand.

Läs om Catella Avkastningsfond, Catella Credit Opportunity, och om Catella Nordic Corporate Bond Flex RC.

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Reavinstfond och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.