Marknadssyn 2016

De händelser som skakat om marknaderna på senare tid är dels den kinesiska tillväxten, som avtar, och dels USA:s ekonomi, som visat vikande tendenser. Extra svårt blir det när dessa två makrofaktorer inträffar samtidigt. Amerikansk industri påverkas av att oljepriset kommit ned kraftigt, samtidigt som dollarn har stärkts.
Privatkonsumtionen fortsätter annars att vara en stark drivkraft i den amerikanska ekonomin, bland annat var bilförsäljningen på rekordnivåer under förra året. Vissa har till och med börjat fundera över om de amerikanska billånen kan börja likna en husbubbla.

"Den största utgivaren av subprimelån i bilsektorn i USA heter Santander Consumer och bankens börskurs föll nästan 20 procent för någon dag sedan. Det har varit ett enormt uppsving sedan finanskrisen där bilförsäljningen tagit fart", säger Martin Nilsson.
Oljeprisfallet när det började hade under en stor del av nedgången perfekt negativ korrelation med indexet S&P500, det vill säga att de rörde sig åt precis olika håll. Det gällde från oljeprisnivån på 150 dollar ner till 40 dollar. Men när oljepriset kröp ännu lägre, ändrades förhållandet: priset övergick till att i stället ha perfekt korrelation med S&P500.

"Det är två huvudorsaker till det: dels deflationstrycket i världsekonomin, som kommer med oljeprisfallet. Och dels det faktum att när du handlar oljan under 40 dollar fatet börjar många producenter få problem, och det är en sektor med mycket lån. Om priset håller sig kvar på en låg nivå kommer de banker som har hög utlåning till företag i sektorn att få kreditförluster. Det är ett skäl till att bankerna gått så svagt i USA", säger Martin Nilsson.

Vad väger tyngst? Effekterna av ett lägre oljepris och ökat konsumtionsutrymme, eller att oljeindustrin tar stryk vilket också drabbar lånesidan?

"I slutändan tror jag absolut att det positiva överväger, det vill säga konsumtionsdelen", säger Martin Nilsson.
Avmattningen i Kina har varit i fokus ända sedan i somras, med börsras som åtföljts av lite lugnare perioder. Egentligen är dock avmattningen i landet inget nytt – den har pågått länge, enligt Martin Nilsson. Det har också visat sig i rapporterna från de nordiska företagen. Troligen är också de egentliga tillväxttalen i Kina lägre än de officiella,

Men fallen på börserna är nytt. På Shenzhen-börsen var p/e i snitt 70 förut och det har sjunkit rejält.

"Den kinesiska börsen är väldigt spekulativ. Tittar vi på föregående år hade vi en kraftig uppgång och sedan en krasch i slutet av året, som fortsatt in på det här året. Men det är lätt att glömma, med den mediebevakning som varit, att de kinesiska börserna faktiskt var upp förra året", säger Martin Nilsson.

För resten av året är frågan om Kina kommer att komma igen som en drivkraft för världsekonomin. Frågan "varför stimulerar inte Kina?" är i många fall felställd – landet stimulerar fortfarande mycket, men ibland inom nya områden. När det under sensommaren kom svaga försäljningstal för bilar var regeringen snabbt inne med stimulanser för att öka efterfrågan, vilket också fick snabb effekt. Bilsektorn är enligt Martin Nilsson exempel på en perfekt sektor att stimulera inom, då den består av en konsumtionsdel och en industridel.

Bland andra marknader finns Brasilien, som är en stor oljenation och befinner sig under stark press. Landet sliter hårt med oljefyndigheter som ligger på djupt vatten och med en ekonomi som har tagit mycket stryk. Även Ryssland är en stor oljeproducent, som också har politiska problem. Frågan är hur dessa två länder klarar året som kommer. Martin Nilsson tror det avgörs av hur det går för de viktigaste råvarorna.

"Det handlar faktiskt om hur råvarorna utvecklar sig. Tittar man på den emerging markets-boom vi hade var den egentligen en Kina-boom och andra länder hängde på den, bland annat Brasilien som tjänade jättemycket pengar på järnmalm och olja. Problemet Brasilien har är att deras djuphavsfält är högkostnadsfält. En stor del av produktionen har en breakeven-nivå som ligger betydligt över dagens pris. Tittar man på de nordiska bolagen som har stor exponering mot Brasilien så säger de unisont att 2016 kommer att vara betydligt sämre än 2015 – och då var 2015 redan ett dåligt år."

I fonden Nordic Long/Short har ni fångat upp det faktum att företag som har mer exponering mot de här länderna har gått sämre, och ni har haft mer korta positioner där. Tror du det mönstret består?

"Ser vi på början av det här året liknar det i relativa termer ganska mycket förra året. Då hade vi en stark börs under årets inledning, drivet framför allt av cykliska industribolag. Det här året har vi haft en svag börs, men det är först och främst cykliska industribolag som gått bra. Generellt går de mindre företagen bättre. Värt att notera är att två av de sämsta rapporterna hittills är teleoperatörer, där man kan gömma sig när det är turbulent. Men både TDC i Danmark och Tele2 i Sverige har fallit med mer än 10 procent på sina rapporter", säger Martin Nilsson.

Man brukar säga att det är köpläge när blod flyter på gatorna, men det låter på dig som att vi inte är där riktigt ännu.

"Har man en lång horisont, vilket vi har, tycker jag att många cykliska företag kommit ned på attraktiva nivåer. Men det betyder inte att deras vinster kommer att ha något glimrande över sig det här året. Det gäller som vanligt att köpa kvalitet och bolag med starka balansräkningar. Vi har fyllt på portföljen på långsidan med bolag som vi tycker är attraktiva.

Norge har varit Sveriges största exportpartner men har haft det tuffare. Valutan har försvagats och oljeindustrin går dåligt liksom underleverantörer inom oljetjänster. Även shipping har gått dåligt en tid. En fråga många ställer sig är om det kan få smittoeffekter i ekonomin, så att också norska banker får det svårare.

"Bankerna sitter ju med lån till shipping- och oljetjänstbolagen. Men det finns ju delar av Norge som gynnas av det här, även om de är mycket mindre. En sektor som blomstrar är laxsektorn som tjänar på en svagare norsk krona. Vi har också ett bolag som heter Tomra, som vi haft ganska länge. De sysslar med återvinning och har inte någonting med shipping eller olja att göra", säger Martin Nilsson.

Sverige är enligt Konjunkturinstitutet (KI) på väg in i en högkonjunktur. Tillväxttakten de senaste tolv månaderna är 3,9 procent, samtidigt som Riksbanken har en minusränta. Är Riksbankschefen Stefan Ingves oförmögen att få fart på inflationen? Enligt Martin Nilsson måste man inse att Riksbankens möjligheter att påverka inflationen är begränsade.

"Bostadskraschen i USA och finanskrisen var den första delen i en serie händelser som skapar deflationstryck. Eurokrisen var den andra delen och den tredje delen, som vi går igenom nu, är försvagningen i emerging markets. Det är svårt för en enskild centralbank att stå emot det", säger Martin Nilsson.

Sverige har på senare tid tagit emot rekordmånga asylsökande, summan lär landa kring 160.000 personer för 2015. Tillströmningen kommer att påverka ekonomin både på kostnadssidan och konsumtionssidan.

Hur gör ni för att dra nytta av konsumtionsviljan?

"Vi har bolag i portföljen på långsidan som är konsumentdrivna, framför allt med nordisk och europeisk exponering. Vi har mycket byggbolag, vi såg NCC komma med en fantastisk rapport och det drog med sig många av de andra byggrelaterade aktierna vi har. Områden där vi är försiktiga är mot stora industribolag, och selektivt inom läkemedel", säger Martin Nilsson.

Andra områden som kan vara intressanta 2016 är faktiskt cykliska bolag i allmänhet och finska bolag i synnerhet.

"Jag tror att under det här året kommer det att finnas en väldigt god möjlighet att köpa in sig i cykliska företag, även om jag tycker det är för tidigt än, och då pratar vi framför allt svenska men även finska cykliska bolag. Finland är en marknad som varit i recession i fyra år, mycket på grund av dåliga exportmarknader, Rysslands inbromsning etcetera. Där börjar många bolag bli attraktiva och det är nog den stora möjligheten vi ser under innevarande år".

Bland tänkbara korta positioner nämner Martin Nilsson serviceföretag inom läkemedelssektorn.
"Ett bolag som kom med rapport nyligen är Getinge, där vi varit korta en längre period. Vi tycker värderingen är alltför hög, analytikerna för positiva och de underliggande trenderna fortsatt negativa", säger han.
Fonden har också kortpositioner i några av de stora verkstadsbolagen.

Någon vi inte nämnt är Europa som helhet. Där ser vi ju förbättringar i en del länder, inte minst Storbritannien, Irland och Spanien. Kan det vara intressant?

"Absolut. Tittar vi på byggandet i stora delar av Europa är det väldigt positivt och Europa är en intressant marknad att investera i. Risken man talar om är självklart "Brexit" (Storbritanniens eventuella EU-utträde) som kan bli en oroshärd under året. Jag såg en opinionsmätning där de ställt frågan till väljarna: om man inte skulle få några eftergifter från EU ville nästan 80 procent gå ur. Skulle det vara som i dag ville 60 procent gå ur, och om man fick stora finansiella lättnader ville de flesta vara kvar", säger Martin Nilsson.

Din börssyn för 2016, vad tror du vi landar på?

"Jag tror vi hamnar på plus och att vi har en omvänd utveckling mot föregående år. Vi får se ett positivt andra halvår, drivet av framför allt bättre konjunktur i Europa. Så jag säger plus, men tror inte det blir ett kanonbörsår. Vi kommer att ha en positiv utveckling på omkring 6 procent."

Läs om Catella Nordic Long Short Equity RC.

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Fokus och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Reavinstfond och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.