14 juni 2016 | Nyheter
Marknaden för företagsobligationer har stärkts sedan i januari. Två viktiga anledningar till förbättringen är ECB:s beslut att köpa företagsobligationer och stabiliseringen av oljepriset.
Men orosmoln saknas inte: den brittiska folkomröstningen om EU är ett, den kinesiska tillväxten ett annat. Det säger Catella Fonders förvaltare Magnus Nilsson och Fredrik Tauson, som i en podcast går igenom utsikterna för räntemarknaden.
Marknaden för företagsobligationer har förbättrats markant sedan i januari. Ett uppenbart skäl är den Europeiska Centralbankens, ECB, beslut att börja köpa företagsobligationer. Banken kommer att köpa obligationer med investment grade, det vill säga en högre rating. ECB kommer enbart att köpa euro-denominerade papper, som av minst ett av kreditvärderingsinstituten Moody's, Standard & Poor's eller Fitch har fått minst en BBB-rating.
Beslutet har lyckats vända sentimentet på företagsobligationsmarknaden trots att köpen egentligen börjar först i juni. I volym väntas ECB köpa för mellan 5 och 10 miljarder euro i månaden, vilket är något mer än marknaden hade trott.
"För att sätta det i perspektiv var emissionsvolymerna 2014-2015 strax över 200 miljarder euro i marknaden, så det blir ju ansenliga belopp av den potentiella primärmarknaden. Sedan kommer ECB inte bara att köpa i primärmarknaden utan också i sekundärmarknaden, först och främst i Frankrike och Holland", säger Magnus Nilsson.
Magnus Nilsson förvaltar tillsammans med Fredrik Tauson tre fonder: Catella Avkastningsfond, Catella Nordic Corporate Bond Flex samt Catella Credit Opportunity.
Av dem är Catella Avkastningsfond den mest försiktiga. Innehaven är främst företagsobligationer av investment grade, men även statspapper och lite high yield-obligationer finns i portföljen. I dagsläget står investment grade-investeringarna inklusive kassa för 93 procent, och kassan är på 8 procent. Durationen är strax över ett år och den löpande avkastningen ligger runt 2 procent före avgifter.
"Målavkastningen i dagsläget för nästa tolv månader ligger någonstans runt 1 procent och vi har en årsavkastning nu på strax under en halv procent, så vi ligger ungefär i linje med vad vi sade i början på året", säger Magnus Nilsson.
Fonden Catella Corporate Bond Flex har ungefär dubbelt så hög löpande avkastning och duration som Avkastningsfonden. Den löpande avkastningen nu är 5,5 procent före avgifter och durationen är 2,2 år. Fonden har 40 procent investerat i investment grade-instrument, inklusive trippel A-ratade bostadsobligationer. High yield-papper står för 45 procent och kassan är på cirka 15 procent.
Den sista fonden, Catella Credit Opportunity, har en löpande avkastning på 7 procent före avgifter och durationen ligger på strax under två år. Investment grade-delen uppgår till 20 procent och high yield står för 60 procent – dessutom har fonden preferensaktier för cirka 10 procent samt 10 procent i kassa.
Enligt Magnus Nilsson har volatiliteten i fonderna varit högre än många tidigare varit vana vid, beroende på bland annat utvecklingen i Kina och de omväxlande signalerna från Federal Reserve.
"Volatiliteten har ökat på marknaden och det gäller även investment grade. Tidigare har man kunnat ha det som en ganska passiv placering och det tycker jag fortfarande att man kan, men man kanske måste ha en längre placeringshorisont så man inte måste sälja just när marknaden är som mest stressad", säger han.
Catella Credit Opportunity har stigit ungefär 50 punkter sedan årsskiftet. Catella Corporate Bond Flex ligger däremot på minus och är ned 1,7 procent sedan årsskiftet, där den stora nedgången skedde mellan januari och mars.
"Sedan dess har vi jobbat oss tillbaka och målet är naturligtvis att komma tillbaka över nollan. Den fonden har aldrig haft ett negativt år och vi förväntar oss inte att den ska ha det i år heller. Vi är ganska nöjda med hur vi agerade i nedstället när vi tog ned risken ordentligt, framför allt betarisken", säger Fredrik Tauson.
Förutom ECB:s beslut att köpa företagsobligationer har givetvis en rad andra faktorer påverkat marknadens aptit. En sådan faktor är oljepriset, som hämtat sig från bottennivåerna på strax över 27 dollar fatet som betalades för Brentoljan i januari. Nu handlas oljan till över 50 dollar – utan att Opec egentligen har blandat sig i utvecklingen.
"Det känns som om man funnit någon typ av botten för oljepriset, vilket har gett bättre riskaptit överlag. Även på andra tillgångsslag, som high yield-obligationer och aktier", säger Fredrik Tauson.
En mer oroande faktor som påverkar marknaderna, och lär påverka ännu mer inom kort, är den kommande folkomröstningen i Storbritannien om landet ska stanna kvar i EU eller ej. Hittills har det mesta pekat mot att landet blir kvar i unionen, men den senaste tiden har vissa opinionsmätningar tytt på en mycket jämn omröstning.
Frågan är hur ett eventuellt brittiskt utträde skulle påverka utvecklingen i landet, och kanske minst lika mycket hur det på sikt skulle påverka övriga EU.
"Kortsiktigt blir det förmodligen isolerat till brittiska tillgångar, där svagare valuta och högre räntor är de givna målen. Sedan lyfts frågan upp på bordet mer konkret, det finns opinionsmätningar i Europa där fler vill ut ur eurosamarbetet. Det kommer säkert populistiska politiker som plockar upp det och driver frågan. Själva unionen blir ju försvagad om Storbritannien går ur", säger Magnus Nilsson.
Även Kina, som skrämt upp investerarna med jämna mellanrum det senaste året, fortsätter att påverka marknaderna enligt Magnus Nilsson.
"Vi tror att det finns lite för mycket belåning i Kina och en underliggande svaghet där reformer inte kommer igång. Det kommer att lyftas upp från tid till annan som ett orosmoment, och eftersom det är världens näst största ekonomi skulle en väsentlig nedväxling av tillväxten drabba resten av världen", säger han.
I andra delar av världen är utvecklingen mindre dramatisk. Europa har det fortfarande motigt även om det börjar gå bättre på vissa håll, som till exempel i Frankrike och Spanien. För Sveriges del är utvecklingen mycket stark, med en förväntad tillväxt i år som är i nivå med förra årets 4 procent.
USA tuffar på och den stora frågan där är om och när Federal Reserve ska göra fler räntehöjningar. Senaste utgåvan av Feds konjunkturrapport, Beige book, visade på en relativt god tillväxt.
"Vi tror att Fed är beredda att agera, men det är aktivitetsberoende: de tittar på detaljhandel, löneutveckling och sysselsättning. Vi tror att de agerar i juli och höjer med en kvarts procentenhet, och sedan ytterligare en kvarts procentenhet under november eller december", säger Magnus Nilsson.
För svensk del väntar sig Catellaförvaltarna inga ränteändringar från Riksbanken i år, och inte heller i början av nästa år. Vad som händer efter det är mer spännande.
"Det som är intressant är att debatten har börjat om när man ska inleda höjningscykeln – just nu börjar man försiktigt prissätta att man ska börja normalisera ränteläget någonstans under andra kvartalet nästa år", säger Magnus Nilsson.
För svenska statspapper har avkastningen en längre tid varit i stort sett obefintlig. Investeringar i sådana papper blir inte intressanta förrän räntorna börjar gå upp, men frågan är hur lång tid det tar. Och hur mycket de behöver röra sig för att statspapper åter ska bli lockande. Magnus Nilsson tror inte investerarna behöver ha någon brådska i det fallet.
"Jag tror det finns taktiska spel att göra i en uppåtgående marknad. Men en real avkastning efter inflation är steg ett. Om vi utgår från Riksbankens inflationsmål på 2 procent, och någon form av realräntekrav på ytterligare 2 procent, så skulle man vilja ha en femårig statsobligation på kanske 4 procent för att det ska vara intressant över tiden. Det kommer att dröja ett bra tag innan vi ser de nivåerna", säger han.
Riksbankens offensiva politik har hittills inte resulterat i någon tydlig ökning av inflationen. Enligt Fredrik Tauson talar det mesta för att centralbankerna fortsätter att agera för att få fart på ekonomierna, vilket leder till att det bara finns två sätt att få rimlig avkastning på räntesidan: antingen genom att ta långa löptider på statsobligationer och leva med den ränterisk det innebär, eller vara aktiv på företagsobligationsmarknaden.
"Det är en bekymmersam situation när man står på gasen från centralbankshåll utan att man ser att konsumtion eller investeringar ökar. Det talar för att avsaknaden av inflation är importerad eller strukturell, med en strukturell arbetslöshet som ligger som en våt filt över marknaden och inte kommer ned", säger han.
En annan värdepapperskategori är bostadsobligationer, som Catellas förvaltare intresserat sig för på senare tid. I samband med den volatilitet som rådde i augusti och september i fjol skedde en större omprisning på marknaden för bostadsobligationer.
"Skillnaden mellan en femårig bostadsobligation med trippel-A och statspapper gick från 50-60 punkter upp till 100 punkter och ligger kvar där. Vi tycker fortfarande att det finns bra värde i de papperna med en relativt konservativ belåningsgrad, hög rating, bra likviditet och ändå får man 1 procentenhet mer än på statspapper", säger Magnus Nilsson.
Trots att de flesta på marknaden har tillgång till samma information och agerar på ett likartat sätt skapas ändå regelbundet imperfektioner i marknaden, som gör det möjligt för investerare att agera "mot strömmen". Sådana felprissättningar har förekommit även i år, framför allt under det första kvartalet enligt Fredrik Tauson.
"Då fanns det väldigt många möjligheter för den opportunistiske investeraren, när de allra flesta nordiska kredit- och high yield-fonder hade utflöden samtidigt. Det skedde en ganska stor felprissättning i många papper, som var mer flödesstyrda än styrda av underliggande fundamentala bolagsrisker. I de lägena ska man ju passa på att köpa."
Läs om Catella Avkastningsfond, Catella Credit Opportunity, och om Catella Nordic Bond Flex RC.