Bankoro, valkaos, släpp tjuren loss det är vår

Blir det bättre i år?

Fredrik Tauson och Magnus Nilsson, som förvaltar Catellas räntefonder, diskuterar framtiden tillsammans med Ulf Strömsten, som förvaltar Catella Småbolagsfond och Catella Hedgefond.

Egentligen är det ovanligt att börsen rör sig i takt med oljan så tydligt som på sistone. I början av året syntes något som åtminstone liknade en tillfällig botten för oljepriset, och detsamma kan sägas om börsen.

För oljans del talar de kapacitetsneddragningar som skett framför allt i USA för att priserna kan vara nära en botten.

"Det här är utbudsstyrt och styrt av produktion, inte minst av USA:s skifferolja, men även att man kommit överens om att lätta på sanktionerna mot Iran. Vi tror dessutom att man når någon typ av botten här: det stängs ned ganska mycket kapacitet i USA som är olönsam på dagens nivåer", säger Fredrik Tauson.

Prispressen betyder att producenternas rapporter blir allt sämre, och får alltmer ansträngda balansräkningar. Inom den norska oljeservice- och oljeproduktionssektorn är det få obligationer som handlar på sin återbetalningskurs – de flesta inom high yield-sektorn hamnar mellan 30 och 70 procent av återbetalningskursen, vilket kan ses som att investerarkollektivet redan tagit en sorts kreditförlust.

Hur mycket kreditförlusttänkande en investerare har i bakhuvudet vid investeringar kopplade till dessa bolag varierar, enligt Fredrik Tauson.

"Det beror på om det finns kapital att stoppa in från någon stark ägare, och om man har banken med sig som kan lätta på amorteringar. Det är väldigt avhängigt vilket bolag det är – det finns ingen generell riskpremie", säger han.

Vi har Saudiarabien med runt 90 procent av sina intäkter från olja, i princip ingen skatt och fri sjukvård. Ryssland med tvåsiffrig inflationstakt, svag rubel och stora problem, Brasilien har stora problem och Venezuela är mer eller mindre konkursmässigt. Hur påverkas dessa länder av utvecklingen?

"En viktig aspekt är oljans betydelse kassaflödesmässigt för att täcka kostnader i de här länderna", säger Ulf Strömsten och pekar på de konflikter som bromsar möjliga förändringar.

"Saudiarabien har tagit initiativ för att begränsa produktionen, men vill inte göra det ensidigt utan att Iran är med. Iran har underinvesterat under ett antal år under sanktionerna, vilket innebär att de har jättestora investeringar att ta igen och behöver de exportintäkter oljan ger. I närtid är det svårt att se att Saudiarabien och Iran, som inte ens har diplomatiska förbindelser, ska komma överens om någon samfälld produktionsneddragning", fortsätter Ulf Strömsten.

Ett lågt oljepris gynnar många företag och inte minst privatpersoner, som får billigare drivmedel och lägre uppvärmningskostnader. Det borde i sin tur göra att många får pengar över att lägga på annat.

Världens centralbanker har fortsatt sin kraftfullt stimulativa strategi, vilket gör att den tioåriga tyska räntan nu är nere på 15 baspunkter och den svenska på 50 baspunkter. Bristen på avkastning i traditionellt räntesparande har lett till en mycket kraftig tillströmning till företagsobligationer och olika fonder.

På sista tiden har en oro spritt sig över räntemarknaden, senast gestaltat i osäkerheten kring Deutsche Banks lån. Enligt Fredrik Tauson har den senaste vågen av oro sitt ursprung i Medelhavsregionen.

"Det började i Portugals och Italiens banksystem, där man såg att kurserna för deras utställda obligationer kom ned och oron började sprida sig. Sedan kom Deutsche Bank med en rapport som var väldigt svag, och det är en bank som har ett osäkerhetsmoment i sig – Deutsche Bank har en helt annan kapitaltäckningsgrad än de svenska bankerna, den ligger runt 11 procent jämfört med de svenska bankerna som ligger närmare 20", säger Fredrik Tauson.

Osäkerheten gällde om Deutsche Bank skulle klara av att stå för sina ränteåtaganden för de juniora skulder, som kallas "cocos" – contingent convertibel bond.

"Deutsche Banks juniora skulder handlades ned med 25-30 procent, vilket präglade hela marknaden. När en så stor omprisning sker smittar det av sig på liknande tillgångar även om de är emitterade av bättre ratade banker, som de svenska bankerna. Så allting följde med ner i en kursrörelse som vi tycker var en rätt kraftig felprissättning", säger Fredrik Tauson.

Han påpekar att Handelsbankens juniora skulder fortfarande klassas som "investment grade" med en BBB-rating, trots en förväntad avkastning på 7,5 procent.

"Det finns ingen annanstans i världen man kan hitta en BBB-rating som ger en förväntad avkastning på 7,5 procent, så någonstans tycker vi det finns en felprissättning", säger Fredrik Tauson.

Magnus Nilsson tillägger att bankerna under en längre tid har reglerats allt hårdare i förhållande till sina möjligheter att ta risk. Det är ett globalt fenomen, där bankernas möjligheter att hålla lager i olika typer av värdepapper har sjunkit successivt sedan 2008-2009. Samtidigt har tillgångsslaget krediter vuxit väldigt kraftigt.

När tillgångsslaget backar börjar folk sälja och då blir det lätt en envägsmarknad, där väldigt lite kapital kan absorbera risken.

"Rörelsen och volatiliteten i marknaden är större än vad den fundamentala situationen motiverar, det gäller i högsta grad bankobligationer också", säger Magnus Nilsson.

Så kallade "cocos" mot svenska banker har Catellas förvaltare hållit tidigare och de är fortfarande en lockande affär, tycker Fredrik Tauson och Magnus Nilsson.

"Vi har ju gillat tillgångsslaget i och med att vi tycker att det finns en felprissättning, med den typ av banker vi har i Sverige som bygger på kontorsnät och inte på investment banking. Får man då 7 procent eller 7,5 procent i en obligation som är utställd av Handelsbanken är det definitivt köp", säger Fredrik Tauson.

Ser ni framför er att fler köpare kommer tillbaka till marknaden?

"Ja, det tror jag. Dels är de traditionella räntealternativen för oattraktiva, dels ser jag någon form av positiv tillväxt – jag ser ingen recessionsekonomi framför mig. Sverige ser fantastiskt ut, Europa hankar sig fram med positiva förtecken och USA likaså. Den konjunkturella bilden ser långt ifrån nattsvart ut", säger Magnus Nilsson.

På aktiesidan har de bokslutskommunikéer som kommit in varit mer eller mindre i linje med förväntningarna. Enligt Ulf Strömsten har avvikelserna i de flesta fall gällt vilka kommentarer bolagen har fällt beträffande 2016. Ganska små avvikelser från förväntningarna har i många fall straffats hårt, och rapportperioden har präglats av stora kursrörelser – både i positiv och negativ riktning.

Sverige var under det gångna året ett av de länder som visade bäst tillväxt, mycket drivet av ökad privatkonsumtion. I övriga Norden ser förutsättningarna väldigt olika ut.

"Sverige och Danmark har goda förutsättningar medan Norge och Finland ser mycket sämre förutsättningar – för norsk del naturligtvis i spåren av ett lägre oljepris. Och bilden i Europa är väldigt splittrad", säger Ulf Strömsten.

I USA har rapporterna bjudit på blandad konfekt, där måttet vinst per aktie i flera fall kommit in lägre än analytikerna väntat sig.

Är det ett tecken på att det håller på att mattas av på vinsttillväxtsidan och att vi har hög prissättning i den amerikanska marknaden?

"Det finns en uppenbar risk för det. Tittar man på ISM-data (inköpschefsindex) har vi haft ganska många månader med fallande ISM för just tillverkningsindustrin, medan däremot tjänste-PMI fortsatt är hög. Även det går väl i linje med att konsumenten i USA mår relativt bra, men företagen är oroliga och vi ser inte investeringar i samma takt som vi gjort tidigare", säger Ulf Strömsten.

I Sverige föll KI:s konjunkturindikator lite i februari, men den indikerar fortfarande starkare tillväxt än normalt?

"Grundförutsättningarna för svensk industri har hela tiden, även under 2015, varit goda. Sverige är ett av de länder i Europa som har högst tillväxt och vi har bra balans sysselsättningsmässigt. Däremot är vi exportberoende. Vad vi sett under 2015 är att våra viktigaste exportmarknader gått väldigt bra. Men Norge börjar knacka nu efter oljeprisfallet och för svensk del, om det blir en utdragen oro, kommer det att märkas i den svenska konjunkturbarometern", säger Ulf Strömsten.

Om vi jämföra stora och mindre bolag, så har mindre företag haft ännu starkare kursutveckling de senaste tre åren. Men i år är det ingen större skillnad. Borde inte småbolagen ha gått ner mer?

"Småbolagen har större exponering mot marknader som går bättre och i småbolagssektorn har vi också betydligt fler tillväxtbolag, där tillväxten inte är konjunkturberoende utan där företagen växer av andra skäl. Men i inledningen på 2016 hade vi ganska kraftiga fall initialt på småbolagssidan. Det är väl ingen tvekan om att många passat på att ta vinst i många av de småbolag som haft en väldigt stark utveckling", säger Ulf Strömsten.

För att börsen ska sluta på plus för helåret 2016 är utvecklingen i Europa enligt Ulf Strömsten en nyckel. Han anser att Europa i mångt och mycket äger sitt eget öde, då huvuddelen av handeln sker med andra europeiska länder.

Längre fram under året kommer den brittiska folkomröstningen om ett fortsatt vara eller inte vara inom EU, vilket kommer att påverka marknaden kraftigt.

"När jag tittar på aktiemarknaden tror jag vi får en spegelbild av förra året: en svag inledning som kommer att fortsätta ett tag till, och sedan kanske en starkare avslutning där vi tar igen mycket av det vi tappat", säger Ulf Strömsten.

För börsen i stort väntas en ökad vilja både från riskkapitalister och industriella aktörer att köpa bolag – när den organiska tillväxten avtar ökar behovet och intresset av att växa genom uppköp. Om marknaden dessutom skulle präglas av fallande aktiekurser kommer förstås också priserna på onoterade bolag att följa med nedåt, vilket skulle kunna leda till ännu större ökningar av förvärv och fusioner.

Blir det totalt sett ett positivt börsår?

"Jag tror vi tar igen det vi förlorat, vi ska nog inte hoppas på några stora uppgångar men vi kommer att ta igen det vi förlorat under andra halvåret", säger Ulf Strömsten.

Han får medhåll av Magnus Nilsson.

"Jag kan bara instämma med Ulf: vi tror också på fortsatt volatilitet och rörlighet på de finansiella marknaderna. Men värderingarna har blivit så låga att det här kommer att ge ett positivt sentiment när vi går in i sommaren", säger han.

Fredrik Tauson ser stora möjligheter för de placerare som söker sig till risk.

"Flödet som under de första två månaderna av året har gått till penningmarknadsfonder eller konton kommer sannolikt inte att stanna där särskilt länge, utan kommer att söka sig till risk igen. Sedan är det frågan var man hittar den bästa uppsidan – det finns stora möjligheter på high yield-sidan när många obligationer fallit 20-30 procent av likviditetsskäl snarare än av fundamenta", säger han.

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Fokus och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Reavinstfond och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.