Senaste nytt inom Teknologi, Media och Telekom

Anders Wennberg och Martin Jonsson som förvaltar delmandat i Catella Hedgefond har bägge lång erfarenhet av TMT-investeringar. I mitten av november besökte de årets viktigaste investeringskonferens för TMT i Barcelona för att uppdatera sig kring aktuella trender och investeringsteman och inte minst möta ett stort antal bolagsledningar.
Nedan delar de med sig av intryck från konferensen och deras investeringsarbete kring sektorerna – vart vi är på väg och de berättar även om konkreta investeringsuppslag som letat sig in i hedgefonden.

Teknologi

Teknologisektorn är den del av TMT som klarat sig bäst i år även om man kanske inte tror det när man tittar på Nasdaqs utveckling som tyngts av sitt biotechinnehåll. Ur ett nordiskt perspektiv är det naturligtvis extra intressant att följa utvecklingen för telekomutrustning som faktiskt klarat sig bra som global börssektor men där våra lokala jättar Ericsson och Nokia närmast kollapsat.

Den trista utvecklingen för Ericsson och Nokia är delvis företagsspecifik – särskilt i Ericssons fall – men beror huvudsakligen på ett kraftigt fall i telekomoperatörernas investeringsbudgetar.

Kundernas (Telia och andra teleoperatörers) ovilja att investera är ingen nyhet i den här industrin. Enorma efterfrågeökningar på datakapacitet i mobilnäten leder till merförsäljning men inte till ökade intäkter för utrustningsleverantörerna, detta eftersom teknikutvecklingen gör att produktiviteten i näten hela tiden ligger steget före – det är helt enkelt inte en strukturellt attraktiv industri. Dock har marknaden under de senaste åren hjälpts av kraftig utrullningsaktivitet för 4G-nät i Kina. När de kinesiska investeringarna nu normaliseras samtidigt som Europa är svagt och utvecklingsländernas förmåga att bygga 4G-nät påverkas negativt av makroekonomiska faktorer så blir totalbilden att marknaden faller mer än 10 % detta år.

Nästa år kommer också att innebära fallande investeringar innan utvecklingen stabiliseras 2018. Viktigast för aktierna är dock nu bolagens förmåga att anpassa sin kapacitet och kostnadsmassa efter marknaden. Nokia har lyckats väl här men trots ett gott arbete med stabila bruttomarginaler och sänkta rörelsekostnader har aktien fallit 40 % under året – förväntningarna var helt enkelt för högt ställda.

Vi har träffade både Nokias avgående och tillträdande i finanschef på konferensen i Barcelona och besökte även bolagets kapitalmarknadsdag samma vecka som enligt vår bedömning markerade botten för aktien och vi är nu positionerade för uppgång i Nokia. Den kvarvarande risk vi ser i aktien är att just att bruttomarginalen bibehållits på så goda nivåer – särskilt jämfört med huvudkonkurrenten Ericsson. Klarar man hålla nuvarande nivå vilket bolaget kommunicerar så bedömer vi att det finns god uppsida i aktien.

Även i Ericsson har hedgefonden tagit en långposition då vi bedömer att lönsamheten börjar bottna och att det finns betydande potential att rationalisera bolaget. Nyckeln för aktien är att krisinsikt infinner sig och att den nya ledningen går hårdare fram med omstruktureringen av bolaget – att "finjustera strategin" som budskapet är nu kommer inte att räcka långt. Potentialen i Ericsson illustreras bäst genom att plotta Ericssons bruttomarginal relativt Nokia Networks – den relativa försämringen är närmast ofattbar och vi bedömer att det finns ett antal rena förlustaffärer inom koncernen som kan stängas och därmed eliminera gapet mot Nokia. De verksamheter som bidrar negativt idag är framförallt TV-verksamheten men också IP-routing, olika IT-transformationskontrakt och säkert också en mängd Managed Services kontrakt.

Media

På reklammarknaden i Europa har tillväxten i Europa bromsat in, och i vissa fall blivit negativ. Bland de värsta är den brittiska TV-reklammarknaden som faller med ca: 7 % i Q4. Här påverkas marknaden negativt av svag efterfrågan efter Brexit, tuffa jämförelsesiffror för Q4 var bra ifjol och av att tittare strukturellt lämnar reklam TV för att titta på tjänster som Netflix. Men inte bara TV, utan även t.ex. utomhusreklam bromsar in, och JC Deceaux ser sin tillväxt närma sig noll i Q4.

Konkurrens från Netflix och att reklampengar flyttar från traditionella medier till internet, har drabbat Nordiska TV marknaden tidigare än många andra länder. Därmed har bolag som MTG också tidigare än andra investerat i t.ex. Streaming Video on Demand eller Over the Top TV tjänster, och en del av de tittare MTG förlorar fångas upp av ViaPlay. MTG har också investerat i sk. eSport (tävlingar i dataspel som blir allt mer populärt att titta på) för att åter fånga den yngre publiken. Från att ha utvecklats betydligt sämre än Europeiska media industrin under några år, så växer nu MTG bättre. Den starka Nordiska konjunkturen hjälper också.

Schibsted i Norge har satsat hårt på så kallade Online Classified Advertising, tex. Blocket, Finn i Norge och LeBonCoin i Frankrike. Schibsted aktien har gått mycket sämre det senaste året än deras mer nischade kollegor, Auto Trader (bara bilar och relaterade tjänster i UK), Rightmove (hus och hem i UK), Zoopla (hus och hem i UK) och Scout (hus & hem samt bilar i Tyskland). Vi passade på att träffa så många som möjligt av dessa för att förstå bättre. Helt klart är nischade spelare som Auto Trader duktiga på att utveckla tjänsten som gör att bilhandlarna accepterar prishöjningar. Schibsted däremot har spridit sig för tunt i många länder, satsat på för mycket generella marknadsplatser, halkat efter på mobilt och socialt. Men, det intressanta med vårt möte Schibsted på konferensen är att de för första gången inte bara förstår det utan även säger sig vilja agera. De lovade mindre investeringar i nya ventures, inga nya länder och att fokusera mer på att vidareutveckla kärnprodukten i de länder där de är starka idag. Vi är idag långa Schibsted-aktien efter att tidigare haft en kortposition.

E-Commerce

Vi träffade även klädeshandlare på nätet, Asos och Zalando. Dessa båda accepterar lägre marginaler än vad HM har idag, och gratis shipping samt returer är viktig del av kunderbjudandet. Men även aktuellt produktutbud, Asos presenterar 4 000 nya produkter för kunderna varje vecka och det hade man aldrig klarat i en fysisk butik. De mobil apparna är viktiga, inte bara som katalog utan även som interaktivt verktyg som hjälper kunden att förstå vad som passar henne/honom. Det är svårt att komma till någon annan slutsats, än att H&M ligger efter och har stora utmaningar framöver. Dock, trots det har fonden köpt H&M aktier som en trade - om vädret bara blir normalt och valutorna stabiliseras, så finns goda förutsättningar för att H&Ms tillväxt och marginaler blir lite bättre 2017. Bolaget kommer att möta väldigt lätta jämförelsetal för sin försäljning under 2017.

Telekom

Telekom har varit en av de svagaste sektorerna i Europa under året och presterat cirka 15% sämre än index. De nordiska aktierna har klarat sig något bättre och aktierna har utvecklats lika med undantag för ComHem och TDC som klarat sig bättre.

Utvecklingen beror inte på svag resultatutveckling vilket historiskt varit fallet i telekom utan snarare sänkta förväntningar på olika teman som dominerat och drivit sektorn de senaste åren. Dessa teman har primärt varit konsolidering och "data monetization" – drivkrafter som vi länge varit skeptiska till.

Konsolidering är något som delvis skett i sektorn men de positiva marknadseffekterna har oftast uteblivit – något som man kunnat se om man går längre tillbaka i historien i den här sektorn. Dessutom har flera fall av förväntad konsolidering stoppats eller blivit utspädda på grund av en mer hökaktig inställning från EU-kommissionen.

"Data monetization" – är ett modebegrepp som helt enkelt innebär att operatörerna ska erhålla högre intäkter när kunder använder mer data i sina mobiler. Detta har inte skett i de flesta fall eftersom kapaciteten i nätverken som vi pekade på ovan ökar så snabbt och då gör konkurrensdynamiken att man ger kunderna mer och mer data för samma eller lägre månadskostnad. Samtidigt har intäkterna fortsatt pressats av lägre samtrafik och roaming-avgifter. Med andra ord en trevlig situation för oss konsumenter men desto jobbigare för operatörerna som tvingas skära kostnader löpande.

Som vi påpekade ovan så har operatörerna dock vänt trenden. Efter flera år av fallande mobilintäkter uppnådde man det senaste kvartalet en stabilisering i Europa och man överträffande också marknadens vinstförväntningar över linjen.

Vad är problemet nu då? Det finns förstås alltid nya orosmoln att våndas över och just nu handlar det framförallt om stigande räntor efter valutgången i USA, avskaffandet av roamingavgifter inom EU nästa år samt potentiellt högre investeringskrav för fiberanslutningar från politiskt håll.

Vi är mest oroade över räntemiljön och i viss mån roaming frågan men tror att samtliga problem är hanterbara och att sektorn börjar bli attraktiv för investeringar – kanske särskilt i vissa nordiska namn.

Vi vill framförallt lyfta fram ett nytt innehav i fonden – finska operatören DNA som kom till börsen i slutet av november och som vi tycker värderas riktigt attraktivt. Finland är en speciell marknad inom telekom. Det har inte alltid varit en gynnsam marknad men den har ett noterat telekombolag som varit en diamant i den gödselstack som sektorn utgör - Elisa. Elisa har lyckats genom att bedriva en konsekvent och fokuserad strategi på endast två länder (Finland och Estland) med ett ständigt förbättringsarbete där allt kassaflöde återförts till aktieägarna. De senaste åren har aktien även fått draghjälp av att den finska marknaden förbättrats radikalt och det är en av ytterst få marknader där "data monetization" fungerar.

Tittar vi då på DNA så ser vi att det är en närmast en kopia av Elisa som växer snabbare med ökad lönsamhet i den gynnsamma finska marknaden och dessutom handlar till en betydande rabatt till sin framgångsrika kollega. Elisa själv har ingen premiumvärdering mot sektorn vilket är ett vanligt missförstånd och DNA värderas som sagt lägre – vi räknar med att man snabbt närmar sig ett kassaflödesbaserat P/E-tal på 10-11 gånger, vilket är lågt i sektorn – särskilt för ett kvalitetsbolag som dessutom har begränsad skuldsättning.

Läs om Catella Hedgefond.

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Reavinstfond och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.