Stark start på hösten för Catella Nordic Long/Short Equity

Under 2015 och 2016 steg fonden 15 respektive 13 procent, och hittills under 2017 är uppgången nästan 5 procent (2017-10-25) - med den större delen av avkastningen under hösten. Fondens förvaltare, Martin Nilsson och Ola Mårtensson, berättar för Catella Fonders Mikael Wickbom om vad som hände under våren, då avkastningen var svagare.
Förvaltarna delar för tydlighetens skull upp året i fyra skeden. Under första kvartalet och en bit in på andra kvartalet var utvecklingen svag. Rapportsäsong var svag under första kvartalet och när börsen rusade hängde fonden inte med - något som kan betraktas som naturligt, då en så kallad Long Short-fond har betydligt lägre risk än en vanlig aktiefond. Sedan kom fonden in i fas två, från maj till augusti, och då föll börsen kraftigt - fonden skapade positiv avkastning under sommaren. Fas tre kom under september månad då vi såg en kraftig rekyl - börsen var nu upp kraftigt och denna gång hängde fonden med.

"Så avkastningen skapades egentligen från maj och fram till nu", säger Martin Nilsson.

Då blir vi ju väldigt nyfiken på fas fyra?

"Den har börjat ganska bra får vi väl säga, men det gäller att vara ödmjuk. Det är mycket låg volatilitet i marknaden, men för underliggande aktier rör det sig relativt mycket. "

Fondförvaltarna tittar på bolagsvalen där de anser sig ha en uppfattning om riktningen, både upp och ned. Börsen är svårare att ha en åsikt om, enligt Martin Nilsson.

"Värderingen tycker vi inte är jätteansträngd om vi ser på Stockholmsbörsen, men ser man på vissa bolag i USA framför allt inom techsektorn är den ganska ansträngd. Vi är ödmjuka inför det och fokuserar mer på bolagsvalen än vart börsen ska", säger Martin Nilsson.

På svenska börsen är det just nu rapportflod. Om vi ser tillbaka gjorde ni en större strategisk ompositionering i fonden i början av 2016, där ni gick ifrån mer klassiska kvalitetsbolag till mer av valueorienterade som var lite undervärderade. Ett skifte som var väldigt lyckat - ni låg lite på minus i början av året och sedan slutade det på plus 13 procent.

"De stora kasten strategiskt har varit att under 2016 var vi korta många fina dyra kvalitetsbolag, framför allt i Danmark. Vissa av dem har vi kvar men där har vi reducerat kortpositionerna avsevärt. En av anledningarna till det är att när den danska jätten Novo Nordisk börjar gå runt gör hela börsen i Danmark det", säger Martin Nilsson.

Och där låg ni kort, liksom i Novozymes.

"Många av de positionerna är stängda och borta. I stället har vi ersatt det, från april-maj, med att vara korta i byggrelaterat. Svensk byggrelaterad exponering, som har bidragit positivt framför allt under sommaren när många av de aktierna har gått ned kraftigt", säger Martin Nilsson.

Catella hade med fastighetsanalytiker Arvid Lindqvist för ett år sedan, och han pratade då om överutbudet på nyproducerade bostadsrätter och att det skulle bli svårt att absorbera. Det är väl precis det som sker nu. Är det något ni har tagit fasta på?

"Min hustru tvingade runt mig på en massa visningar under maj och jag insåg då att läget var ganska prekärt. Spreaden, det vill säga vad säljare och köpare var villiga att ge, var ganska uppenbar och man behövde inte göra någon större analys för att inse att det här inte kommer att hålla länge till. Vi tror inte att vi står inför någon jättestor fastighetskrasch - det kan vara så, men i så fall ska det sammanfalla med en global lågkonjunktur och då blir det tufft. För att det ska infalla ska det vara hög arbetslöshet - det har vi inte. Det ska vara högre räntor - vilket vi inte heller har. Det tredje, som vi däremot har, är ett otroligt överutbud på byggmarknaden. Många nya, mindre aktörer har kommit in de senaste åren i förhoppningen att tjäna snabba pengar på nybyggnation. Det är en prekär situation där det kanske i ett positivt scenario tar 12-18 månader innan överutbudet är borta. JM är en aktie som fallit från 320 ned till runt 200 kronor", säger Ola Mårtensson.

Är det inte rimligt att man säljer ut överproduktionen med vissa lockbeten, och sedan stoppar vissa planerade projekt?

"Det är det vi ser. Man hjälper till med handpenning, ger hyresfritt och sänker priserna. Till sist kanske de gör som när jag köpte 2002 - att man får en Toyota på köpet - där är vi inte riktigt än. Men det här är inte bara ett Stockholmsfenomen. Jag skulle säga att det är värre i andra städer som till exempel Uppsala", säger Ola Mårtensson.

På aktiekurserna har man sett fastighetsutvecklare falla rejält, som Magnolia, JM och Oscar Properties.

"Många är högt skuldsatta och då är det klart att det skapar problem när man inte kan sätta igång projekt. Då sinar kapitalet ganska fort", säger Ola Mårtensson.

Vi har sett volatilitet i oljepris också.

Oljeserviceindustrin har en naturlig plats i fonden, då fonden är nordisk och industrin är en av de verkligt stora i Norge. Oljepriset har kommit upp en del, ett skifte som ligger i inte minst Saudiarabiens önskan. Samtidigt fortsätter skifferoljan att flöda ut ur USA.

"Vi har nu mer investerat mot olja och energi än vi hade förut. Det har ju varit under många år en sektor som varit väldigt ogillad", säger Ola Mårtensson.

Men Martin, du menar att skifferoljan inte är riktigt lönsam?

"Skifferoljan är intressant eftersom de med ny teknik har kommit fram med mycket ny produktion. Sedan har de också lånat sig till den här tillväxten: de flesta skifferoljeproducenterna är extremt högt skuldsatta och har inte positivt kassaflöde fast oljan ligger över 50 dollar fatet. Så de minskar antalet riggar och behöver ett högre oljepris för att kunna betala av skulderna. Långivarna har blivit mycket mer restriktiva och kräver positiva kassaflöden", säger Martin Nilsson.

Den största positionen för Catella Nordic Long Short Equity på oljesidan är Aker ASA. Enligt förvaltarna är det ett innehav som lämpar sig att inneha över en längre tid.

"Vi har några grundpositioner som vi haft en längre tid och som har utvecklats väldigt väl, Aker är en av dem. Vi ville ha exponering mot sektorn och dessutom få en direktavkastning på uppemot 5 procent", säger Martin Nilsson.

Inom finans har fonden valt en del bank också, men inte så mycket. Det är norska DNB som är den stora positionen inom bank, och den är tillsammans med försäkringsbolaget Storebrand de två stora innehaven på långsidan inom finans.

Man kan ju skydda sig också inom fonden, genom lång- och kortpositioner. Under en längre tid har ni legat lätt plus, det betyder att ni hittar fler långa intressanta kandidater än korta?

"Så är det. Sedan har det funnits lägen i marknaden som varit så bra att vi inte kunnat tacka nej till dem. Det är inte så att vi gjort något strategiskt skift, men vi har utnyttjat tillfällen som uppenbarat sig i marknaden. Normalt sett lönar det sig aldrig att köpa skydd i form av optioner. Om man gör det systematiskt förlorar man mer än man tjänar - det har historiskt sett aldrig lönat sig. Men: Historiskt har aldrig optioner aldrig varit så billiga som i dag. Det är ett helt unikt läge när det gäller kostnaden för att köpa skydd på nedsidan", säger Ola Mårtensson.

Så ni känner er komfortabla med att lasta på mer marknadsskydd, och då ta mer risk?

"Precis. Det är egentligen inte så att vi säger att marknaden ska gå ned, men risk/reward på den traden är så mycket bättre i dag än vad den var för bara 6-12 månader sedan. Det kostar lite i dag, men om det slår in tjänar vi väldigt mycket. Man kan lite slarvigt säga att priset på skydd är ungefär hälften mot vad det normalt är", säger Ola Mårtensson.

Ungefär det samma kan sägas om volatiliteten för närvarande, att den är nästan hälften av den normala börsvolatiliteten. Så genom att ta in mer skydd på optionssidan, innebär den hävstångseffekt som finns att om det går riktigt dåligt på marknaden får investerarna en bra effekt på optionerna.

När det gäller att välja de enskilda bolagspositionerna på kortsidan är Ola Mårtenssons urval i huvudsak kvantbaserat medan Martin Nilsson ägnar sig mer åt fundamental stockpicking. Vilka större kortpositioner har ni och varför?

"Martin har varit inne på bygg och fastigheter, och vi har också varit korta en del konsumtion som Kesko och Ica. Det är en lång trend vi sett att mycket av detaljhandeln har problem: många säger att det handlar om e-handeln men jag är inte säker på att det bara är det. Överlag är skuldsättningen hög bland privatpersoner så det är svårt att låna till högre konsumtion, det sätter en hämsko på sådana bolag", säger Ola Mårtensson.

Och får vi lite bostadsoro kanske konsumtionen hämmas av det.

"Citycon, inom fastigheter, är en annan större kortposition och Elisa, en teleoperatör, ytterligare en. Värderingen är hög på Elisa och större konkurrens slår hårt. Citycon är köpcentrum och det är något vi strukturellt är ganska negativa till", säger Martin Nilsson.

Hur är denna rapportsäsong generellt sett?

Förvaltarna konstaterar att mycket av den makrodata som kommer tecknar en mycket ljus bild av framtiden.

"De stora verkstadsjättarna i Sverige har kommit med starka rapporter. Banker är i linje eller lite sämre än förväntat", säger Martin Nilsson.

"Makrodata pekar mot att det ska bli halleluja", säger Ola Mårtensson.

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.

Ola Mårtensson
Telefon: +46 8 614 25 79
ola.martensson@catella.se

Martin Nilsson
Telefon: +46 8 614 25 64
martin.a.nilsson@catella.se