Vem blir världsekonomins draglok?

"Jag har varit med länge sedan jag började på Konjunkturinstitutet 1979, och har varit med om många dramatiska händelseförlopp", konstaterar Sven Arne Svensson.

Just nu finns det en hel del siffror gällande världsekonomin som sett positiva ut den senaste tiden. Frågan är hur stabil denna trend kan vara.

"Det verkar som om vi går mot något bättre tillväxt om vi jämför med i fjol, där vi hamnade på lite över 3 procent totalt sett. Från USA har vi fått ganska motstridig statistik, där konjunkturbarometrar som inköpschefsindex har varit tämligen starka. Men vi har också fått in annan statistik från detaljhandeln som tycks ha börjat vika, bilförsäljningen har gått ned och sysselsättningssiffran för mars var inte direkt någon höjdare", säger makroekonomen som samtidigt konstaterar att oväntad hjälp har kommit österifrån i form av en ökad aktivitet i Kina: landet som skapade så mycket osäkerhet på finansmarknaderna under förra året.

"Kina som många räknade med skulle dämpas, med tillväxt på nedåt 6 procent, har snarare accelererat lite under första kvartalet. Och om Kina går bra drar det även med sig en hel del andra asiatiska länder", säger Sven Arne Svensson.

Andra regioner som bidragit positivt är Europa som helhet och Sverige i synnerhet, där främst industrin som i flera år varit väldigt svag ser ut att ha hämtat sig. Att Europa går bra är i sig självt givetvis positivt för den svenska industrin.

"Konjunkturbarometern från KI visade att orderstockarna är de högsta sedan 1996. Det som kan dämpa tillväxten i Sverige är att bristen på arbetskraft samtidigt stigit till lika höga nivåer som fjärde kvartalet 2007", säger Sven Arne Svensson.

Vad gäller Kina ser tillväxten nu ut att ha landat på strax över 7 procent. Knappast hållbart, tror Sven Arne Svensson.

"Jag tror det kommer att gå ned från dagens nivåer, vi kommer inte tillbaka till nivåerna mellan 1980 och 2010 med en tillväxt på 10 procent. Kina ger fortfarande ett väldigt stort bidrag med 6-6,5 procents tillväxt".

Asien i övrigt då?

"Det finns inte så mycket statistik men det som finns pekar uppåt: Singapore står plötsligt på 10 procent ökningstakt i industriproduktionen och det ser även bättre ut i Korea. Om Kina växlar upp ger det också en skjuts åt övriga länder. Sedan blir det naturligtvis intressant vad USA gör, och om man kommer att riva upp handelsavtal. Kina ser i så fall naturligtvis en möjlighet att knyta andra länder ännu närmare till sig, länder som annars varit ganska kopplade till USA".

Kan flöden av varor ändras?

"Ja, de utspel jag sett kommer säkert att göra det svårare för den amerikanska exporten. Dollarn är egentligen för stark, sett till de ständiga underskott i utrikeshandeln som USA har. Trots att det nu faktiskt är något mindre: före finanskrisen låg underskottet på 6-7 procent av BNP", säger Sven Arne Svensson.

Donald Trumps USA är rejält skuldsatt som nation. Nya skattelättnader för företagen måste rimligen öka landets skuld ytterligare, om man inte får en enorm tillväxt, tror Sven Arne Svensson.

"Jag är lite osäker på hur stora summorna är, han ska ha föreslagit en sänkning av bolagsskatten från 35 till 15 procent. En del större företag betalar inte skatt överhuvudtaget, de som skulle gynnas är främst de mindre företagen som inte har den möjligheten. Risken finns ju att statsskulden sticker iväg, men det är ju inte säkert att det går igenom”, säger Sven Arne Svensson.

Han konstaterar att det har funnits ett oväntat mönster där framför allt republikanska presidenter har fått den offentliga konsumtionen att växa väldigt kraftigt. Mönstret var tydligt under både Reagan och Bush och har gjort att landets statsskuld stigit kraftigt.

”När Reagan tillträdde 1981 var statsskulden 31 procent av BNP. Nu är den någonstans mellan 105 och 110 procent, så det är helt andra nivåer”, säger Sven Arne Svensson och påminner om de förhållanden som rådde när Ronald Reagan tillträdde. Räntan låg på 17,5 procent och inflationen över 11 procent, vilket möjliggjorde sänkningar när oljepriset föll.

Donald Trump har ju tänkt sig en stimulans av ekonomin, och samtidigt sagt att låginkomstarbetskraft delvis ska skickas ut om den är illegal. Finns det en risk för inflationstryck?

"Skolboksmässigt ska utan tvekan inflationen och lönerna ta fart. Men många har förutspått att inflationen borde vara högre även i Sverige. I USA är löneökningarna nu på 2,7 procent i årstakt, vilket är lågt i förhållande till en arbetslöshet på 4,5 procent", anser Sven Arne Svensson.

Från Federal Reserve i USA har det så här långt blivit tre räntehöjningar. Konsensusåsikten på marknaden är att det kommer två höjningar till innan året är slut.

"Vår egen prognos är att det endast blir en, den 14 juni. Jag tror det finns en rädsla för att om USA är enda landet som höjer räntan kan dollarn bli för stark", säger Sven Arne Svensson.

Bilförsäljningen har varit uppe på toppnivåer för att sedan vara lite sämre i mars månad.

"December var all time high och det har gått ned sedan dess, men är fortfarande på relativt höga nivåer. Men det ger inga tillskott i sig själv. Hushållens inkomster ökar inte i samma takt som tidigare."

Kan man tänka sig att ett skifte i världsekonomin, där Europa kommer gradvis?

"Europa pekade faktiskt försiktigt upp redan i fjol. Siffrorna från Europa har på industrisidan hittills i år varit en positiv överraskning och det har säkert hjälpt Sverige. Utanför EMU har Storbritannien gått väldigt bra efter Brexitomröstningen. Nu ligger arbetslösheten i Storbritannien på 4,7 procent och det är den lägsta arbetslösheten på 40 år", säger makroekonomen.

Sverige har levt bra sedan finanskrisen. Men mycket drivet av ökad befolkning?

"Det är klart att vissa områden har drivits av befolkningsökningen. Har vi 1-1,2 procent folkökning, och om BNP ökar 4 procent som 2015 är ökningen per capita 2,8 procent. Efterfrågan på bostäder ökar, och den offentliga konsumtionen, men det tar resurser från andra delar som hade ökat mer om inte den här efterfrågan funnits”, säger Sven Anders Svensson och lyfter fram en för många oväntat stor bidragsgivare till den svenska ekonomin: tjänsteexporten.

”Det största bidraget till svensk ekonomi de senaste åren har varit export av tjänster, som många missat. Det är nu en tredjedel av den totala exporten, och i början av 2000 var det fortfarande under 20 procent. Det är mycket spelverksamhet, som har haft väldiga volymökningar", fortsätter han.

Byggsektorn har varit stark i många år och skriker efter arbetskraft.

"Ja, man har haft bygginvesteringar på drygt 10 procent i några år och det byggs någonstans mellan 60-65 000 nya lägenheter och dessutom andra stora projekt: västra länken i Göteborg och tunnlar i Stockholm. Men även om efterfrågan är stor kommer ökningstakten att mattas av", säger Sven Arne Svensson.

I Sverige har vi lyckats hålla nere statsskulden exemplariskt, men vi har lyckats skjuta över skuldsättningen på privatpersoner i stället. Enligt tidningen The Atlantic har det egentligen inte varit statsskulden som varit problemet i de krascher som varit, utan privat skuldsättning och stark tillväxt i den privata skuldsättningen. Hur ser du på det?

"Skuldsättningen har vuxit kraftigt. I stort sett har de flesta konjunkturuppgångar i USA faktiskt varit drivna av privat konsumtion och skuldsättning av hushållen. Men i början av uppgången efter finanskrisen var det inte privat konsumtion som drog, utan i viss mån exporten och investeringar i husbyggande som kom i gång från väldigt låga nivåer”. 

Ett land som Japan har haft extremt hög statsskuld under lång tid, men rullar bara den vidare. Kan man tänka sig att västvärlden hamnar i ett Japanscenario?

"Jag vill inte utesluta det, det finns tendenser åtminstone penningpolitiskt att man försöker härma Japan som kört med nollränta i 20-25 år utan att få upp inflation och tillväxt. I Japan har vi haft väldigt hög tillväxt som blivit väldigt låg och en börs som fortfarande ligger drygt 50 procent under nivån från 1989."

Tolv månader framåt då – ser du en positiv bild?

"Jag tror på en hygglig tillväxt åtminstone ett par kvartal framåt. Däremot tror vi att 2018 blir lite svagare än 2017", avrundar Arne Svensson från Erik Penser. 

Lyssna på vår podcast.

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.