Skip to content Go to main navigation Go to language selector
1 oktober 2018, Sverige | Mutual Funds | Nyheter

Högt vatten och långa trender

"Det är när tidvattnet drar sig tillbaka som man ser vilka som badar nakna", sa den amerikanska finansgurun Warren Buffet om bankerna under finanskrisen. Efter en av de torraste somrarna i mannaminne kan det tyckas märkligt att prata om högvatten, men på de finansiella marknaderna kan det vara mer relevant.

Sverige är i ett nationalekonomiskt perspektiv "en liten, öppen och exportberoende nation". En framgångsrik industrination som genom att tidigt vända sig mot internationella marknader framgångsrikt byggt upp bolag med bas i först råvaror, sedan allt mer högteknologisk industri, trots en mycket begränsad egen hemmamarknad. Sverige har som industriland överlevt och frodats genom två världskrig, en period av hög inflation och påföljande stålbad med låga räntor och flytande växelkurs. Även om många av dessa bolag idag är multinationella jättar inom sina respektive områden, så påminns man ibland litegrann om svunna tider och den svenska ekonomins beroende av sin export.

Idag svarar Sveriges export för 45 procent av BNP, motsvarande siffra 1980 var 28 procent. Detta balanseras förstås av en import på 41 procent idag och motsvarande 29 procent 1980. Vi kan konstatera ett par saker. Dels att exportens andel av BNP växt kraftigt under de senaste 40 åren, trots ganska stor "utflyttning" av produktion från svenska bolag till andra länder, dels att Sverige idag har ett positivt bidrag från sin handel med utlandet. Så trots en känsla av att utlandsberoendet minskat i takt med utflyttning så har andra varor och tjänster mer än väl kompenserat under perioden.

När Sverige efter en period av hög inflation och tillhörande stigande lönekostnader tappade i konkurrenskraft under 70 och 80-tal, så genomfördes ett antal större devalveringar för att åter göra svensk industri internationellt konkurrenskraftig. När hög inflation genom ett flertal strukturella åtgärder under 90-talet förbyttes till en låginflationsmiljö, så har istället den rörliga och marknadsprissatta valutan effektivt stimulerat den svenska ekonomin i de kriser vi sett sedan dess.

TCW – ett valutaindex sammanvägt utifrån vikterna på Sveriges viktigaste handelspartners – ger en ganska bra bild av den svenska kronans värde ur ett konkurrensperspektiv. Efter att ha initieras med en indexnivå på 100 vid starten 1992, försvagade kronan med 30 procent fram till 1995, vilket självklart stimulerade de svenska exportbolagen under en inhemsk fastighetskris och strukturomvandling. Efter att ha återhämtat sig därefter föll kronan återigen 2001 i spåren av IT-kraschen, följt av ännu en period av starkare valuta fram till finanskrisen. I mars 2009 nådde kronan sin svagaste punkt, med ett TCW index på 151, det vill säga 50 procent svagare än vid starten 1992. I takt med återhämtningen stärktes sedan kronan med 25 % innan den återigen började försvagas runt 2013. Idag har vi åter en krona som är den svagaste med två enstaka månaders undantag sedan 1992. Det var i februari och mars 2009. När finanskrisens effekter var som allra störst för svensk industri och behovet av stimulans som allra högst.

Vad har då detta med tidvatten att göra? Jo, de finansiella marknadernas viktigaste smörjmedel är likviditet och tillgång på finansiering. Centralbankerna stimulerar en svag ekonomi genom låga styrräntor, vilket driver på såväl investeringar som konsumtion. En stimulativ penningpolitik med hjälp av låga räntor skapar en tidvattenvåg av likviditet, som underlättar för all form av finansierad verksamhet.

Sverige har idag en av de absolut lägsta styrräntorna i världen. Endast Schweiz ligger på en nivå som är ännu lägre. I kombination med en rörlig växelkurs, som i Sveriges fall, så slår den låga styrräntan även på valutans prissättning. Intresset för att investera i en så lågt avkastande marknad är låg. Investerare söker bättre placeringar. Det betyder att Sverige åtnjuter maximal monetär stimulans, samtidigt som exportindustrin får draghjälp av den svagaste valutan sen mars 2009. Högvatten. Sverige hade under det andra kvartalet 2018 en BNP tillväxt på 2,5 procent. Förra året landade tillväxten på 2,1 procent.

Självfallet är det så att den svenska ekonomin kraftigt stimulerats av de låga räntorna under en längre tid. Det har gett stöd åt en boomande bostads- och byggmarknad och sannolikt bidragit till en högre konsumtion av kapitalvaror. Skuldsättningen är det ultimata kvittot på att svensken nyttjat de låga räntorna för att öka sin skuldsättning. Vad händer när högvattnet går ut?

Vi har sett en avmattningstendens i bostadsmarknaden redan innan riksbanken ens börjat höja räntorna, så det beror nog snarare på en mer mättad marknad och självfallet de åtgärder som genomförts i form av exempelvis amorteringskrav. Vad en stigande ränta skulle få för genomslag återstår att se.

I vårt arbete med att förvalta fonder för våra kunder så förespråkar vi alltid ett förnuftigt och balanserat risktagande. I en miljö där långa trender kan komma att ifrågasättas eller brytas är det alltid klokt att diversifiera sina investeringar. I ett skifte där räntorna kanske bottnat ut, eller där den kraftigt stimulerade exportindustrin inte längre får stöd av den svaga valutan så kanske förutsättningarna ändras.

Över långa tidsperioder har det i princip alltid lönat sig att vara "lång riskpremier". Att äga aktier och ta del av stigande vinster i ett samhälle som över tid alltid utvecklas uppåt och framåt. Däremot kan det under kortare perioder uppstå betydligt större turbulens. Vi gör inga explicita prognoser om framtiden. Vi är däremot ödmjuka för att det finns mer än ett scenario man bör ha i åtanke beträffande framtida makroekonomisk utveckling och den betydelse som den har på dina investeringar. Med de argumenten förespråkar vi alltid ett inslag av alternativa placeringar i portföljen med större möjligheter att skapa avkastning även om tidvattnet skulle gå ut.

Sverige

Erik Kjellgren

Chef för svenska fondverksamheten
Direkt: +46 8 614 25 12

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.

This website uses cookies as described in our Cookie Policy. To see what cookies we serve and set your own preferences, please use your web browser's settings. Otherwise, if you agree to our use of cookies, please continue to use our website.