Skip to content Go to main navigation Go to language selector
11 juni 2019, Sverige | Mutual Funds | Nyheter

Skogen - det nya gröna guldet

Skogen är en av de mest traditionella näringarna i Sverige. Men nutidens ständigt växande efterfrågan på hållbarhet håller gradvis på att förvandla sektorn till en experimentverkstad för modern teknik.

Nya produkter kan innebära högre marginaler. Samtidigt är värderingen av skogsbolagen generellt låg - vilket fungerar som en trygghet för investeraren.

Globalt sett är de viktigaste länderna inom sektorn dels de nordiska, dels de Latinamerikanska som har en rad massaproducenter och så de Nordamerikanska. Dessutom tillkommer alltfler länder i Asien, framför allt inom områdena förpackning och tissue.

I Norden är de två största bolagen inom sektorn UPM-Kymmene och Stora Enso, som båda har omkring 10 miljarder euro i årlig försäljning. Därefter följer SCA, Holmen, Billerud Korsnäs och finska Metsä Board. I övriga Europa finns även en rad förpackningsbolag som Smurfit Kappa, DS Smith och Mondi.

Catella Fonder har i månadens podcast valt att ägna sig åt sektorn och har därför bjudit in företrädare med olika infallsvinklar: Mikael Jåfs, skogsanalytiker vid Kepler Cheuvreux, Mikael Hannus, som är vice president Group R&D vid Stora Enso, samt Martin Nilsson, förvaltare av Catella Småbolagsfond.

De traditionella stora produkterna som skapas i sektorn är trä, pappersmassa och förpackningsmaterial, där papper tidigare varit en mycket stor och viktig del, men där efterfrågan stadigt har avtagit under en följd av år.

"Vi hade peak papper i Europa runt 2005-2007, sedan är den genomsnittliga årliga volymminskningen för samtliga kvaliteter runt 3 procent. Det kommer nog att fortsätta", säger Mikael Jåfs, som tillägger att industrin gjort ett bra arbete med att anpassa sig till utvecklingen - onödiga maskiner har stängts och vissa pappersfabriker har kunnat byggas om till annan tillverkning som till exempel förpackningsmaterial.

För Stora Enso är det pågående teknikskiftet, där allt mer läsning görs via en elektronisk skärm i stället för på papper, en bidragande drivkraft till utvecklingen. Även det ökade fokuset på hållbarhet bidrar till landvinningarna.

"Förändringsprocessen är en av drivkrafterna. Andra drivkrafter är att söka tillväxt inom våra andra segment. Kunskapen som finns inbyggd kring vad man kan åstadkomma av råvaran har ökat och leder till nya produkter. Till exempel vävbaserade textilier har växt bra", säger Mikael Hannus.

På Stora Enso arbetar ungefär 400 personer inom forskning och utveckling och cirka 1,5 procent av koncernens försäljning läggs på området, vilket motsvarar i stora drag 1,5 miljarder kronor per år. "Mycket pengar", konstaterar Mikael Hannus och tillägger att bolaget försöker fokusera arbetet på affärsrelevanta projekt.

Enligt Mikael Jåfs ligger Stora Enso just nu högst av de nordiska bolagen vad gäller satsningen på forskning och utveckling, även om det är många andra bolag som försöker utveckla sina produkter på liknande sätt.

Ett träd som avverkas ger upphov till en rad olika produkter och möjliga användningsområden. Dels får man sågtimmer, som tas till ett sågverk för att bli plankor och brädor. En del av materialet kanske limmas och blir komponenter till fönster eller dörrar. Enligt Mikael Hannus passerar i Sverige nästan hälften av den avverkade volymen ett sågverk, där de fyrkantiga bitarna sorteras åt sidan. Barken används främst för att skapa energi till att torka plankor och brädor. Spån görs det energipellets av, medan flisen går till fiberindustrin och blir kartong eller papper, hygien eller textilmassa.

Den andra delen som faller vid avverkningen är massaved som, mekaniskt eller kemiskt, görs till fibrer för papper eller kartong. Där finns de stora grupperna: antingen en tunn, effektiv tryckyta eller en styv och hållbar kartongprodukt. Flera drivkrafter i samhället bidrar till växande efterfrågan på kartong: dels behöver den ökade e-handeln allt fler boxar att skicka varor i, dels vill livsmedelsbranschen förpacka alltmer varor vilket generellt leder till ett mindre matsvinn.

Av restmaterialen får man ut cellulosa och bindemedlet lignin. Ligninet kokas ut ur trämassan i massafabriken och en stor del används för att driva kemikalieåtervinningscykeln, men en del kan bli andra produkter. Bland annat som komponent i lim. Och man kan från lignin utveckla fenolbaserade coatings, i stället för fossila fenolbaserade ytbeläggningar som finns i dag.

Det måste vara ett stort område framöver?

"Fenolmarknaden är enorm, jämfört med de volymer av lignin som produceras i dag, så där finns en klar möjlighet. Sedan finns även andra användningsområden för lignin som kommer att konkurrera. Och ligninområdet innehåller en stor kunskapsmängd, som behöver följa med materialet", säger Mikael Hannus.

Han räknar med att man under det kommande decenniet kommer att hitta nya kombinationer av ämnen som kan användas för att modifiera egenskaperna hos till exempel cellulosafiberns yta. Därmed får den andra egenskaper som kan konkurrera med fossila lösningar. "Ytmodifieringskunskapen kommer att öppna nya möjligheter", konstaterar han.

Inom gamla, traditionella produktionssegment ligger marginalerna runt 6 till 8 procent. I nya produktområden är de klart högre, även om Mikael Hannus inte vill ange någon siffra. Han understryker dock vikten av att dels få fram fler nya produkter, och dels att snabbt få upp dem i volym.

"I början kan det vara lägre marginaler, det är därför vi satsar på att få volym i segmenten för nya produkter väldigt snabbt. Vi mäter de nya produkternas andel av försäljningen och har fått upp den till 9 procent, men tänker inte låta den stanna där", säger han.

Enligt Mikael Hannus sker sökandet efter nya produkter i en sorts samarbete med kunderna, eftersom dessa har en positiv förväntan om att få tillgång till fler och bättre hållbara lösningar.

"Ibland händer det fantastiska, att man kan korsbefrukta mellan olika divisioner och segment, och få till spännande nya applikationer som kunderna inte ens kunnat önska sig", säger Mikael Hannus.

Vi har en enorm mängd plastpåsar och plastflaskor som försvinner ut varje år och en oerhört liten del återvinns, runt 2 procent har det angetts. Det måste vara en världsräddare att hitta ersättare som bryts ned?

"Ja, helst ett naturligt nedbrytbart material som inte kräver speciella industriella komposteringsförhållanden. Det finns olika bionedbrytbara plaster men vissa av dem kräver en industriell kompostering för att brytas ned", säger Mikael Hannus.

Fordon har blivit ett användningsområde för tekniken på flera sätt. I vissa bilar finns numera fiberbaserade delar, som till exempel instrumentpaneler. Enligt Mikael Hannus är cellulosafibern användbar, då den kan produceras i stora kvantiteter med jämn kvalitet, men ett annat område är biokompositer, där en del av plasten kan ersättas med träfiber för att skapa samma funktion som tidigare. I dessa fall minskar behovet av fossila råvaror genom att plast kombineras med material från skogen.

Redan idag blandas dessutom tallolja in i diesel till en viss del. Att i större utsträckning använda denna råvara som drivmedel tror dock inte Mikael Hannus på - det finns helt enkelt för lite tallolja för att det ska vara möjligt, och oljan används redan i dag inom flera andra områden.

"Talloljemängden i världen är begränsad så det går inte att ersätta det fossila, det finns knappt 3 miljoner ton tallolja i världen per år från massaindustrin varav cirka 1 miljoner ton i Europa. Kemiindustrin använder specialmolekylerna i talloljan sedan länge till tvättmedel, målarfärg och lim. Flyttar man talloljan till drivmedelssektorn blir det mer fossilt i kemiindustrin i stället", konstaterar FoU-chefen.

Kläder, då? Viskos är en skogsråvara som togs fram som alternativ till bomull.

"Vi producerar inte viskos själva, men våra kunder producerar det ifrån vår dissolvingmassa. Det har varit en del smutsiga processteg där tidigare, som det skett en slutning av och det har varit massor av processutveckling för viskos och alternativa lösningar. Lyocellprocessen är en konkurrent till vissa typer av viskosprodukter. Tillsammans med bland andra H&M och Ikea finns nu satsningen Tree to textile, med förhoppningen att kunna skala upp processen", säger Mikael Hannus.

Sett till bolagen inom sektorn har de efter en uppgångsfas tidigare i år de senaste veckorna åter fallit ned och kursnivåerna är relativt låga, i jämförelse med förra sommaren. Mikael Jåfs räknar dock med att skogssektorns inflöde av nya produkter framöver kommer att påverka aktierna positivt.

"Tittar man framåt tror jag de nya produkterna kommer att ge nya intäktsströmmar, som man antagligen kommer att vara villig att betala högre multiplar för. Men just nu är det oron över efterfrågan och konjunktur som trycker ned aktierna", säger Mikael Jåfs.

Många av sektorns aktier har i dagsläget p/e-tal på mellan 7 och 8, konstaterar han. Det är lågt - men så brukar det å andra sidan ofta se ut i perioder då aktiemarknaden tycker sig se en annalkande lågkonjunktur.

Men man får en hygglig direktavkastning också?

"Ja, omkring 5 procent för flera av dem", säger Mikael Jåfs.

Även Catella Fonders förvaltare Martin Nilsson är positivt inställd till sektorn. Han pekar på suget efter hållbara produkter, men även det faktum att många av bolagen är "finansiellt hållbara", som han uttrycker det.

"Vi tror att substitutionen vi ser på de här produkterna kommer att leda till bättre intjäning framgent för bolagen", säger han.

Martin Nilsson beskriver skogsbolagen som väldigt attraktivt värderade, välskötta, med starka balansräkningar och för de skogsägande bolagens del, även dolda värden.

"Vad gäller hållbarhetsinvesteringar har vi sett en rejäl multipelexpansion i de bolag som gynnas av trenderna, men inom den här sektorn har vi inte sett de tendenserna ännu", säger Martin Nilsson.

Bland de bolag som platsar inom småbolagsuniverset finns faktiskt SCA, som kvalar in med ett börsvärde på cirka 55 miljarder kronor. Här är han entusiastisk ägare.

"De äger 11 procent av den svenska skogen som är en fantastisk tillgång, och har också en industridel som gjort stora investeringar och som vi är positiva till", säger Martin Nilsson.

I de andra av Catellas fonder ser vi också positivt på investeringar i Skogsbolagen och är investerade bland annat i Stora Enso, Holmen och Billerud.

 

Lyssna på podden med samma tema

Catella småbolagsfond

Prenumerera på våra nyhetsbrev

 

Sverige

Martin Nilsson

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 64
Sverige

Mikael Wickbom

Senior Sales Manager
Direkt: +46 8 614 25 51

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.

This website uses cookies as described in our Cookie Policy. To see what cookies we serve and set your own preferences, please use your web browser's settings. Otherwise, if you agree to our use of cookies, please continue to use our website.