Skip to content Go to main navigation Go to language selector
2 december 2020, Sverige | Mutual Funds | Nyheter

Dags för ränteplaceringar när börsen har dragit

Coronakrisen tidigt i våras var brutal mot såväl aktier som obligationer. Men medan börsen har hämtat igen hela nedgången har företagsobligationer fortfarande en bit kvar.
Det kan bädda för en fortsatt god utveckling för värdepapperstypen, och därmed också för Catellas räntefonder, enligt vår senaste podcast med ränteförvaltaren Stefan Wigstrand.

På senare tid har företagsobligationerna efter vårens virusrelaterade chock hämtat igen en del avkastning och spreadar har gått ihop. Efter mars, då det rådde lite aktielik hantering av företagsobligationer, har det varit en hyggligt bra utveckling.

Enligt Stefan Wigstrand, som tillsammans med Thomas Elofsson förvaltar Catellas räntefonder, var utvecklingen i mars exceptionell.

"Det var ett oerhört snabbt förlopp, där high yield-obligationer spreadade isär och var uppe på en 6-700 baspunkter på indexnivå", säger Stefan Wigstrand.

Därmed gavs upp till 7 procent mer betalt för risken än för statspapper alltså. Detta förhållande har dock snabbt förändrats när den värsta oron lagt sig. Nu är man tillbaka nära ett femårssnitt, på cirka 250-275 baspunkter.

Är det nivåer som vi hade strax före pandemin slog till?

"Inte riktigt, då var vi nere på runt 2 procent så vi är inte riktigt tillbaka. Börsen har klättrat förbi februaristrecket men inte de här kreditobligationerna, ännu", säger Stefan Wigstrand.

Enligt Stefan Wigstrand har Catellas ränteförvaltare en mängd olika typer av obligationer i fonderna, även om vissa av fonderna har anpassats för att ha en högre risk och därmed en högre förväntad avkastning. Avkastningsfonden, till att börja med, har hittills i år stigit med 0,85 procent och yielden i den fonden ligger förhållandevis stabilt på omkring 1 procent. I den fonden finns främst företagsobligationer med lägre risk.

"Det är mycket bostäder och investment grade-obligationer, i huvudsak. Det är svårt att nå en högre löpande förräntning i den fonden, däremot är det en väldigt förutsägbar avkastningsprofil och en väl diversifierad fond. Det är ett tryggare alternativ", säger Stefan Wigstrand.

Därutöver, om man är intresserad av högre avkastning, finns enligt Stefan Wigstrand en situation där de nordiska obligationerna har släpat efter i den europeiska utvecklingen. Börsen har sprungit förbi sitt värde i februari, och europeiska krediter ligger på sin långsiktiga värderingsnivå, men de nordiska ligger lite efter i den här utvecklingen.
"Vi känner väl att det finns en viss potential kvar där. Översätter man det i förväntad avkastning i de av våra fonder som har mycket av de här high yield-krediterna, om vi tar Catella Corporate Bond Flex som exempel, så ligger den fonden på minus 2,3 procent hittills i år (20-11-26). Men värderingen är ganska låg i de underliggande papperna, så yielden blir således hög och vi ligger där på en total yield på 6 procent. Det är då i fall samtliga papper löpte till sitt slutgiltiga förfall", säger Stefan Wigstrand.

Sedan finns Credit Opportunity, som är kreditfonden med ett absolutavkastande fokus. Det ser enligt Stefan Wigstrand likadant ut i den fonden, med en löpande förräntning på uppemot 7 procent. Den fonden har lyckats bättre i år och är upp en halv procent hittills.

Det beskriver high yield-segmentet där du tar lite mer risk, i de segment som är försiktigare är det avsevärt lägre avkastning. Du tittade härom dagen på vad man kunde få i investment grade-papper?

"Om man ska försöka hitta avkastning i räntepapper och tittar på företagsobligationer är det ju så att spreaden mot staten ända ut i tioårspunkten är lite drygt en procent, på A till BBB-papper. Drar man ifrån statsräntan blir det inte mycket kvar. Uppemot en tredjedel av investment grade-obligationerna i Europa har negativ ränta totalt sett. Det är en utmanande miljö om man vill skapa avkastning", säger Stefan Wigstrand.

Ett stöd har dock varit centralbanken ECB, som under en tid agerat med köp av investment grade-obligationer, och detta har även initierats i den svenska marknaden. Enligt Stefan Wigstrand kan man se från perioden i mars, då det spreadade isär, att investment grade var den kategori som hämtade sig snabbast. Och även om det inte är några större belopp som är köpta av centralbanken så har signalvärdet varit stort, enligt förvaltaren.

Stefan Wigstrand tror att agerandet i Europa även kan ha påverkat svenska investment grade-papper och tryckt ned nivåerna även här, åtminstone till den del.

"Rimligen borde det vara så. Sedan ska man minnas att ur ett internationellt perspektiv håller kanske inte våra obligationer samma kvalitet sett till dokumentation och struktur, även om vi har förnämliga bolag. Vi har inte lika många ratade obligationer i Norden vilket kanske gör att utländska investerare kanske inte slänger sig över nordiska obligationer", säger Stefan Wigstrand.

Kreditvärderingsinstitutens ratingar förlorade en del i tyngd efter finanskrisen, då instituten av många sågs som medskyldiga till de problem som uppdagades då, genom sitt sätt att sammanfoga papper och dela ut fina ratingar. Nu är dock rating tillbaka och det syns enligt Stefan Wigstrand en tydlig trend där ratingar är viktiga.

"Den trenden är tydlig. Det kommer från fastighetssidan först och främst, där man från regelmakarnas sida velat lyfta bort risk från bankernas balansräkningar och ta in den i kapitalmarknaden för att få en bättre finansiell stabilitet", säger Catellaförvaltaren.
I dagsläget är det kanske hälften av de svenska företagsobligationerna, om man tittar främst på den oratade sidan, som utgörs av fastighetsobligationer. I takt med att värderingarna har gått upp, bolagen har blivit större och finansieringsbehoven ökat, har banker och den svenska kapitalmarknaden inte riktigt mäktat med.

"För att då attrahera utländskt kapital behöver man en rating. Det är positivt, tycker vi, att man får en bättre genomlysning", säger Stefan Wigstrand.

Investment grade gick isär, men har hämtat igen. Tror du takten i återhämtning på investment grade minskar framöver och att vi inte kan vänta oss samma höga avkastning där tolv månader framåt?

"Rimligen är det så. Då får man rikta strålkastaren mot andra typer av obligationer, som oratade obligationer och high yield-obligationer. Vi tycker vi har ganska bra grepp om den delen av den nordiska marknaden och har portföljer som är fullt ut investerade. Vi tror att om krediterna ska följa börsens utveckling, vilket de tenderar att göra, så har vi en del kvar, i alla fall i de nordiska papperna ", säger Stefan Wigstrand.

Även om den mest akuta coronaoron lagt sig finns det gott om mörka moln på himlen. Fastighetsbolagens högsta hyror kommer från aktörer som haft det svårt både tidigare, som butiker på grund av e-handel, och som har det nu på grund av pandemin, såsom restauranger. Därtill jobbar många hemma vilket tynger kontoren. Många hotell står tomma och kapitalintensiva flyg står på marken. Olja och oljeservice har svårt att skaffa kapital, då fossilt inte är populärt längre.

Mot bakgrund av detta är det enligt Stefan Wigstrand intressant att se hur börsen har utvecklat sig, med en kraftfull återhämtning. Antingen kommer krediterna i kapp och genom svårigheterna, eller så blir de fångade i svårigheterna och får det svårt att refinansiera sig.

"Många av molnen relaterar till fastigheter och det är den största sektorn. Vi har också fastigheter, även om vi försökt hålla nere det för att inte se ut som marknadsportföljen, som är ungefär 50 procent fastigheter medan vi ligger kring 20", konstaterar Stefan Wigstrand.

Dessutom håller Catellas räntefonder relativt höga andelar kassa och kassaliknande innehav - enligt Stefan Wigstrand brukar man ligga på 20-25 procent kassa och kassaliknande.

Det måste ha varit bra i mars? För likviditeten i de här papperna är ju dålig när det blir riktigt tufft.

"Med den högre förväntade avkastningen från oratat och high yield följer en illikviditet, för vi vet att när allt är bra går det att handla de här obligationerna men så fort det blir mörkare torkar likviditeten upp illa kvickt. Det var precis det som hände i mars", säger Stefan Wigstrand.

Vissa bolag stängde till och med under en period sina räntefonder för handel - Catella hörde dock inte till dessa.

Kan man inte tycka att det borde blivit bättre likviditet i branschen då företagsobligationer som fenomen i marknaden vuxit enormt mycket?

"Jag är förvånad själv att det inte är en mer effektiv marknad. Det som hände i mars var inte normalt, och marknaden fungerade, men jag trodde den skulle ha fungerat bättre", säger Stefan Wigstrand och tillägger: "Sedan är det så att det alltid finns ett pris - man kanske inte gillar det priset."

Antalet så kallade defaults - bolag som drabbas av betalningsinställelser, gör rekonstruktion eller riskerar konkurs - har trots coronakrisen varit relativt lågt. Stefan Wigstrand ser flera anledningar till det.

"Det här pandemiförloppet har gjort att samtliga aktörer blivit konstruktiva - det är inte en normal konjunkturnedgång. Banker har ställt upp med nya krediter, aktieägare har skjutit till mer pengar, och obligationsinnehavare har gått med på eftergifter. Som man mäter det hålls defaultnivån ganska låg, om man pratar om Sverige och Europa. Defaultnivåerna i Sverige och Europa är lägre än i USA", säger Stefan Wigstrand.

Lyssna på podden med samma tema

Catella Credit Opportunity

Catella Corporate Bond Flex

Catella Avkastningsfond

Prenumerera på våra nyhetsbrev. 

 

Sverige

Stefan Wigstrand

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 58
Sverige

Mikael Wickbom

Senior Sales Manager/ tillförordnad Hållbarhetsansvarig
Direkt: +46 8 614 25 51

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Läs mer här