Skip to content Go to main navigation Go to language selector
29 oktober 2020, Sverige | Mutual Funds | Nyheter

EU styr investeringar till hållbarhetsbolag

Att hållbarhet är en av vår tids starkaste trender har knappast undgått någon. Diskussionen har mognat och ambitioner och drömmar har landat i handlingsplaner för omställning och konkreta lösningar. På flera parallella plan en febril aktivitet för att bli mindre beroende av fossila bränslen, minska plastanvändning och nerskräpningen i haven och producera mat och förnödenheter på ett ansvarsfullt sätt. Vid utgången av 2019 fanns en lång rad konkreta mål och initiativ på global och regional nivå på plats och välden sår ut att börja sin omställningsresa. Sen golvades vi av Covid-19.

Vad skulle hända med ambitionerna? Skulle det visa sig att hållbarhet är en fråga som bara prioriteras i högkonjunktur och därmed skulle nedprioriteras i förhållande till omstarten av världen efter pandemin? Det är såklart på många plan alldeles för tidigt att med säkerhet uttala sig om detta, men mycket talar i skrivande stund för den absoluta motsatsen. Ett viktigt avstamp gjordes redan innan pandemin när EU lade fram sin Gröna Giv i december 2020. Avsikten är att med fast hand styra investeringar och kapital till aktiviteter som främjar omställning ifrån koldioxidintensiva aktiviteter till förnyelsebart och grönt. När EU ett par månader senare i juni 2020 röstade igenom ett stödpaket i kölvattnet av Cononapandemin var man inte sena med att använda den gröna given som en kompass för vart pengarna skulle riktas. Detta satte igång en positiv spiral där en grön omstart parallellt med införandet av policy, skatter och riktade investeringar ökar takten på omställningen och finansierar räddningspaketen.

Ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen är att sätta ett tak och ett pris. Ett sådant system finns redan på plats i handeln med utsläppsrätter. Och det har varit effektivt. Utsläppen har minskat med 21 procent för de industrier och kraftproducerande bolag som omfattats sedan införandet 2005. Detta pris handlas på en öppen marknad och reagerade såklart negativt när pandemin slog till. Detta var inte någon överraskning. Lägre ekonomisk aktivitet innebär lägre behov av utsläpp. Effekten var märkbar. Smogen från avgaser skingrades och luftrummet rensades på flygplan och partiklar från industrin. Vad som var mer förvånande var att priset på utsläppsrätter snabbt kom tillbaka och förbi gamla toppen på året. En anledning till detta är EUs ambition att utöka handeln med rätterna och att även inkludera vägtransporter, shipping och fastigheter som därigenom görs ansvariga för sina utsläpp. Ambitionen fanns där redan tidigare men pandemins efterspel gör beslutet om möjligt enklare att ta då intäkterna från utsläppsrätterna blir en finansieringskälla för omstartspaketet. Ytterligare ett initiativ och finansieringskälla är Energy Taxation Directive i vilket EU vill sätta tullar och minimiskatter på importerade utsläpp och låta intäkterna även från detta direktiv finansiera den gröna omstarten i EU och straffa brun verksamhet utanför EUs gränser.

För oss som investerare med siktet inställt på hållbara vinnare kan EUs ambitioner också vara en hjälp i att hitta framtidens vinnare. Med riktade initiativ och ambitioner blir det tydligare vilka sektorer som kan komma att gynnas i omställning. Ett område som vi tycker är särskilt intressant är fastigheter och renoveringar. Att nya hus byggs på ett hållbart sätt efter byggnormens alla regler är såklart viktigt och bra men den stora förflyttningen sker dock när befintliga och gamla byggnader görs mer energieffektiva genom renovering. Behovet är uppenbart. I Europa går 40 procent av energiförbrukningen till fastigheter och 35 procent av befintligt bestånd är över 50 år gamla. Renoveringstakten är låg då endast cirka 1 procent av beståndet renoveras årligen. Denna siffra vill EU öka markant och talar om minst 2 procent och nämner siffror på upp till 4 procent per år. Detta skulle enligt EU innebära ett renoveringsbehov på €185miljarder årligen och skapa 160 tusen nya jobb när 35 miljoner befintliga hus ska renoveras. Detta kommer inte gå obemärkt förbi för bolag som levererar till byggbranschen.

I Norden har vi en ganska stor mängd av byggmaterialbolag att välja av, vars produkter på ett tydligt sätt ökar energieffektiviteten och minskar värmesvinnet i ett hus. Den hittills klarast lysande stjärnan aktiemässigt är Nibe. Bolaget har vuxit både via förvärv och organiskt och med goda marginaler tagit verksamheten utanför Norden, in i Europa och USA. På senare tid har bolaget fått en tydlig premievärdering som bottnar i bolagets hållbarhetsprofil. Gott så, men det finns fler bolag som gynnas när byggnader ska göras mer hållbara. I den renoveringsvåg vi ser framför oss kommer även fönstertillverkaren Inwido, ventilationsbolagen Lindab och Systemair, samt danska isoleringsbolaget Rockwool gynnas och se efterfrågan på sina produkter få en extra skjuts.

Samma tydliga trender och riktade kapitalinsatser kan göras för till exempel förnyelsebar energi. Även här kommer skatter och avgifter för brun aktivitet finansiera omstarten medan ökade gröna investeringar skapar arbetstillfällen samtidigt som tillväxten i sektorn bidrar till omställning.

Tydliga affärsmässiga och operationella fördelar med gröna investeringar gör att diskussionen om en alternativkostnad för att investera hållbart är som bortblåst. Hållbarhetstrenden är som sagt knappast ny, men har ändå ökat i momentum. Vår spaning är att detta kommer fortsätta och fondflödena, investeringar, policy och direktiv går i riktning mot hållbara produkter och fonder med stigande aktiekurser och potentiellt högre värdering som följd för bolag som är rätt i trend.

Läs mer om vårt hållbarhetsarbete

Catella Sverige Aktiv Hållbarhet

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sverige

Anna Strömberg

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 76
Ladda ner vCard

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.com/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Läs mer här