Skip to content Go to main navigation Go to language selector
3 november 2020, Sverige | Mutual Funds | Nyheter

Kursvinnaren Tomra med sikte på framtidens hållbarhetsutmaningar!

Returflaskor och burkar - det är förmodligen vad de flesta tänker på när de hör namnet Tomra.
Men det norska bolagets horisont är numera betydligt vidare än så.
Med sofistikerad teknik sträcker sig Tomras verksamhet numera också långt in i matvarubranschen och bolaget gör mer än de flesta skäl för etiketten "hållbart", berättar bolagets vd Stefan Ranstrand i en Catella-podcast.

När Tomras nuvarande vd Stefan Ranstrand kom till bolaget 2009 var i stort sett hela verksamheten pantautomater. Det fanns även en liten verksamhet inom sortering, men Stefan Ranstrand tog tidigt ett grepp om strategifrågorna och bolaget bestämde sig för att expandera genom uppköp.

I dag har Tomra en betydligt mer balanserad portfölj där cirka 50 procent av omsättningen är inom insamling och 50 procent inom sortering, konstaterar Stefan Ranstrand i podcasten med Catella Fonders Mikael Wickbom och Martin Nilsson. Tomra är ett av innehaven i Catella Sverige Aktiv Hållbarhet, som kan inneha nordiska bolag och därmed också norska Tomra.

Stefan Ranstrand beskriver en omgivning där Tomras teknik blir allt viktigare, både för miljön och för effektiviteten i resursanvändningen. Inom matsektorn har Tomra sorterings- och graderingmaskiner och bolaget jobbar inom två segment, där det ena är processad mat och det andra färsk mat.

Tomra-vd:n tar ett vanligt äpple som exempel på hur bolagets teknik arbetar inom matsektorn.

"Om det kommer ett äpple från en odling till en förpackningsanläggning står våra sorteringsmaskiner där och tittar på varje äpples yttre och inre kvaliteter. Yttre kvaliteter kan vara storlek, färg, skador, insektsintrång eller annat, medan inre kvaliteter kan vara sötma och hållbarhet. Sedan kan man klassificera frukterna enligt detta, för att man ska minska svinn, maximera användandet och möta de olika kundbehoven", säger Stefan Ranstrand.

Genom sådan avancerad sortering kan Tomra bidra till att öka värdet både för producenten och för konsumenter - kunder i Japan föredrar till exempel sötare frukt, medan tyskar föredrar syrligare frukt.

Stefan Ranstrand tar upp andra exempel inom matsektorn, till exempel arbete med potatis för framställning av pommes frites med jämn kvalitet. Återigen handlar det om att maximera användandet av resurserna och minimera svinnet.

"Vi är ledande i världen inom de segment där vi jobbar, med en typisk marknadsandel på 40-60 procent", säger Tomra-vd:n.

Stefan Ranstrand konstaterar att industrins verksamhetssätt fram tills nu, där resurser tagits från naturen, använts och sedan kastats bort, inte längre är hållbart. Han hänvisar till statistik som visar att 11 miljoner ton plast försvinner ut i haven varje år och om vi fortsätter utan att göra förändringar kommer den volymen att tredubblas fram till 2040. Enligt McCarthy Foundation kommer det 2050 att finnas lika mycket plast i haven som fisk.

"Men det finns metoder för att ta tag i det här och det är också ekonomiskt försvarbart. Det vi strävar efter är inte bara att minska plasten i haven och få en bättre miljöbalans, utan att återanvända resurserna", säger Stefan Ranstrand.

För att kunna ta tillvara så mycket som möjligt av materialen är det angeläget att återanvända mer av plastavfallet på samma nivå, snarare än att göra så kallad downcycling, där stora delar av plasten blir enkla produkter som textilfiber eller liknande. Då tar man inte ut hela värdet i kedjan, påpekar Stefan Ranstrand.

"Vi har insamlingsteknik och sortering som gör att vi kan ta materialen och klassa dem i rena kategorier. Vi har fokuserat arbetet mycket på supply side, att leverera högkvalitativ plast för återvinningen, och fokuserar framåt mer på efterfrågesidan för att få dem att ställa om", säger han.

Tomra får i sitt arbete stöd av regelverk, som förändras och som går i bolagets riktning. Särskilt tydligt har EU varit - unionen har sagt att år 2030 ska 90 procent av alla plastflaskor som säljs i Europa samlas in. Detta blir givetvis en stark drivkraft för pantlagstiftningar. Dessutom ska varje ny plastflaska som tillverkas innehålla minst 25 procent återanvänt innehåll. Och därtill jobbar EU med ett förslag på plastskatt på upp till 800 euro per ton plast för det som inte är återanvänt. Detta innebär att materialkostnaden i sådana fall blir ungefär dubbelt så stor som tidigare.

Vänder sig era kunder till er för att kunna klara av målen?

"De allra flesta vill, men undrar kanske hur de ska göra det. Vi har investerat i en demonstrationsanläggning tillsammans med ett återvinningsföretag och dit har vi nu kapacitet att ta kunder. Där kan vi demonstrera med deras produkter att vi kan ta fram ett likvärdigt material", säger Stefan Ranstrand.

Något det inte råder brist på i omgivningen är avfall. Mängderna av avfall ökar enligt Tomra med 70 procent från 2010 till 2025.

Avfallsmängderna ökar i grunden linjärt i takt med ekonomin, men de senaste decennierna har ökningen faktiskt varit ännu större - mycket på grund av den växande e-handeln, som ökar mängden avfall. Stora avfallsföretag som Suez och Veolia, som hittills varit fokuserade på att eliminera avfallet, har i ökad utsträckning insett att de måste ställa om och börja extrahera material ur avfallet.

Stefan Ranstrand berättar att Tomra i hög grad arbetar med att genom innovationer göra verksamheten bättre. Det gäller att genom kompakta lösningar få maximal effekt på minimal yta. Tomras maskiner kan fjärravläsas, då de är uppkopplade och på så sätt kan status för en maskin kontrolleras. De sensorer bolaget arbetar med har hög upplösning och har nyligen bland annat använts för att identifiera diamanter i stenar. Tomra arbetar löpande med tekniker som maskininlärning, artificiell intelligens och även big data-applikationer för att skapa värde för kunderna.

Ni har en del forskning in-house. Hur mycket samarbetar ni med andra?

"Vi lägger 7-8 procent av vår omsättning på forskning och utveckling varje år och vi har sett till att inte skära ned på den andelen under coronapandemin. Vi har strategiska partnerskap med vissa leverantörer, speciellt på sensorsidan", säger Stefan Ranstrand.

Tomra-vd:n berättar vidare om hur bolaget arbetar tillsammans med myndigheter och lokala intressegrupper för att bevaka sina egna intressen. Stora delar av Tomras verksamhet är omgärdad av lagar och regler, exempelvis pantsystemen är till stora delar politiskt styrda.

"Vi jobbar aktivt med governmental affairs, ofta tillsammans med lokala intressegrupper. Vi måste ju anpassa oss till de olika länderna. Ofta går vi in långt innan ett land ställer om - i Tyskland jobbade vi i över tio år med myndigheten och med industrin för att utbilda dem om nyttan av ett pantsystem", säger Stefan Ranstrand.

När det gäller sortering har ni gått in i vissa nischer, som gruvnäringen. Finns det något område där er teknik skulle kunna vara intressant att implementera, som pharmaindustrin?

"Jag är övertygad om att det finns många områden där vi skulle kunna göra mer. Men nu är vi inom två megaindustrier som har så stor tillväxt och genomgår så stor förändring. Vi fokuserar först och främst på dem. Jag är hellre framgångsrik på ett område än mindre framgångsrik på många områden. För oss gäller det att fokusera och även titta på kompletterande uppköp, genom att titta på värdekedjan", säger Stefan Ranstrand.

I Sverige anser vi oss vara bra på att ta hand om våra sopor, där vi eldar upp en stor del av avfallet. Är det en nackdel i stället för att återvinna? Ja, anser Tomra-vd:n, eftersom uppeldning gör att stora delar av energiinnehållet i plast förloras när den eldas upp i stället för att återvinnas. Omkring 40-45 procent av energiinnehållet förloras vid uppeldning och Stefan Ranstrand anser därför inte att denna hantering är någon framtidslösning. Men det är inte alldeles enkelt - vissa plaster och material är svåra eller nästan omöjliga att återanvända, särskilt när material ligger i lager ovanpå varandra.

Covid-19, hur har det påverkat företaget och de olika segmenten?

"Retail, alltså matvaruhandel, är väldigt robust. I Norge har vi dessutom sett en ökning av försäljningen av dryck på flaska under coronaperioden. Sedan har vi sophantering, avfallsindustrin, som också är väldigt robust. Inom matindustrin har vi däremot sett en del problem, framför allt inom processed food och speciellt i USA och Europa. Cirka 50 procent av omsättningen på mat i Amerika är inom foodservicesektorn, alltså hotell, restaurang och catering, och den har gått ned nästan fullständigt. I övrigt har vi sett en god stabilitet", säger Stefan Ranstrand.

Utvecklingen under årets tredje kvartal är vd:n mycket nöjd med, trots pandemin: bolaget nådde den högsta omsättningen någonsin med 2,6 miljarder norska kronor och även en rekordhög intjäning på cirka 500 miljoner. Nettomarginalen var runt 17 procent.

Orosmolnet gäller orderingången framåt, särskilt inom recycling och foodsegmentet, medan collectionområdet anses stå på solid grund.

"50 procent av företaget är ju collection så det ger en väldig styrka. Sedan har vi variabilitet i orderingången inom sortering på grund av pandemin", säger Stefan Ranstrand.

Hur skulle du beskriva cyklikaliteten inom matdelen?

"Naturligtvis är den beroende av konjunktursituationen, men i grunden äter inte folk mindre mat - de äter annorlunda mat om det är en annan ekonomi, man kanske äter mindre på restaurang och mer hemma. Men behovet av matprodukter ökar stadigt med 2-3 procent per år", konstaterar Stefan Ranstrand.

På senare tid har bolaget noterat en del störningsfaktorer som exempelvis handelskriget mellan Kina och USA, utöver pandemin. De största marknaderna är ännu USA och Europa, men Tomra har stark tillväxt bland annat i Latinamerika och räknar på sikt med att också växa kraftigt i Asien.

Martin, vad säger du om värderingen av bolaget?

"Vinstutvecklingen har varit god, men det har också varit en multipelexpansion. Tomra har gynnats av två megatrender: hållbarhet, där kapital går till hållbara investeringar, samt att man letar strukturell tillväxt. Med lågräntemiljö har kapital gått till sådana tillväxtaktier. Så Tomra har gynnats av dessa trender. Jag är övertygad om att de som investerar i Tomra är långsiktiga så att bolaget kan växa in i multipeln", säger Martin Nilsson.

Även Stefan Ranstrand lyfter fram Tomras ägare.

"Vi har haft ett stabilt ägandeskap under lång tid och jag ser inga förändringar där. Vi har som huvudägare Latour, de har uttalat att de är långsiktiga och vill vara kvar. Vi har många pensionsfonder som ligger över lång tid och ger oss ro."

Lyssna på podden med samma tema

Catella Sverige Aktiv Hållbarhet

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sverige

Martin Nilsson

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 64
Sverige

Mikael Wickbom

Senior Sales Manager
Direkt: +46 8 614 25 51

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Läs mer här