Skip to content Go to main navigation Go to language selector
7 september 2020, Sverige | Mutual Funds | Nyheter

Marknadssyn hösten 2020

Ett halvår in i coronakrisen har mycket av den dystra utvecklingen vänt till sin motsats. Kommer marknaderna även i fortsättningen räddas av centralbankerna och är sommarens aktierusning hållbar, eller finns det hot därute?

Tre av Catellas fondförvaltare samlades för att sia om utvecklingen hösten 2020 - Thomas Elofsson och Stefan Wigstrand från ränteförvaltningen och Mattias Nilsson från aktieförvaltningen.

I slutet av april samlades några av Catella Fonders förvaltare för att diskutera läget gällande Catella Hedgefond. Då såg många en förhoppning om att minskad smittspridning skulle kunna leda till att ekonomin öppnade upp - och en hel del av det har fallit på plats.

På kreditmarknaden hade utvecklingen under våren varit dramatisk och förvaltarna talade om att high yield-delen i hedgefonden fått en årstakt på 11 procents avkastning vid tidpunkten.

Stefan Wigstrand beskriver hedgefondens upplägg, med en aktiesida som i regel inte konsumerar särskilt mycket kapital, och där man aktivt försöker investera den kassa som finns i fonden för att skapa extra avkastning.

"Mycket av den kassan är investerad i krediter. Under våren hade krediterna det väldigt tufft, det var svårigheter i marknaden på sina håll och likviditeten hade torkat upp. Vissa fonder var tvungna att stänga för handel", säger Stefan Wigstrand.

Därefter har marknaden kommit tillbaka och i synnerhet under sommaren har förvaltarna sett en återhämtning, där riskviljan tilltagit.

"Det är glädjande. Jag tror vi är upp ungefär 5 procent på kreditdelen under sommarmånaderna", fortsätter Stefan Wigstrand.

Från att obligationerna i portföljen i snitt prissatts till cirka 88 procent av nominellt värde i början av våren har de kommit upp en bit till att idag ligga på 93 procent för de mer riskfyllda krediterna.

Men det finns kanske mer kvar att hämta?

"Vi har gott hopp om att få tillbaka pengarna, sedan om det sker i år eller om det kommer att dra ut på tiden lite mer får vi se. Men kreditdurationen i fonden är låg. Det kommer visa sig inom två till två och ett halvt år", säger Stefan Wigstrand.

Vad gäller antalet konkurser, eller defaults, befarades det tidigare i år att det skulle ske en ordentlig ökning från närmast obefintliga nivåer. Men så har inte riktigt blivit fallet. I stället har man i många fall kommit överens om bidrag från flera håll: aktieägare har stoppat in mer pengar, banker har gett nödkrediter och obligationsinnehavare har gått med på andra medgivandet.

"Vi har varit involverade i ett flertal sådana diskussioner under våren och sommaren. Det kan vara en förklaring till att vi inte sett de här dramatiska värdetappen som man trott skulle uppstå", säger Stefan Wigstrand.

Frågan om all den likviditet som pumpas in i marknaden och vilka långsiktiga effekter det kan få finns dock kvar. Så kallade "zombieföretag" kan då på grund av det låga ränteläget överleva trots att de egentligen borde gå omkull. Thomas Elofsson liknar världsekonomin med en missbrukare, som vant sig vid stora doser av penningpolitiska stimulanser och nu dessutom börjat få finanspolitiska stimuli.

"Om stimulanserna är tillfälliga kanske det inte är någon stor fara, men det är lättare att införa stimulanser än att dra tillbaka dem. Tar man USA så taktar de ett budgetunderskott på 16 procent just nu, det är självklart helt ohållbart", säger Thomas Elofsson.
USA:s underskott är enligt honom inte ett problem för marknaden just nu, men i förlängningen måste det lösas och då kan det bli tungt, för då måste tillväxten vara såpass hög att det går att göra.

"Om man ska ta på sig dystergöksmössan är det klart att när man sätter prismekanismen ur spel, som man gör från centralbankerna, blir det i förlängningen väldigt mycket pengar som allokeras till ställen där de egentligen inte borde hamna. Långsiktigt bidrar det till en sämre tillväxttakt, för man får en sämre fungerande ekonomi", säger Thomas Elofsson.

För aktiesidan av Catellas fonder fanns det i våras förhoppningar om att kunna återta lite förlorad mark, efter senvinterns och den tidigare vårens kursras. Med facit åtminstone delvis i hand går det att konstatera att det blev en V-formad återhämtning för aktier.
Enligt förvaltaren Mattias Nilsson var hypotesen att minskad smittspridning skulle leda till ökad aktivitet i samhället. Man tittade noga på vad som hände i Italien, Belgien och de andra värst drabbade länderna.

"Det som hänt sedan sist är att vi sett en återhämtning och att de bolag som drabbades tillfälligt av corona har kommit tillbaka kraftigt, som verkstadsbolagen och även Nent som fick se sin kurs halverad för att man inte kunde se några sportevenemang", säger Mattias Nilsson.

Andra aktier som kommit tillbaka kraftigt är de som varit vinnare på coronakrisen i ett mer strukturellt perspektiv, det vill säga bolag med digitala affärsmodeller som passat på att flytta fram sina positioner. Däremot har man också sett, även det i linje med hypoteserna, att kortsiktiga vinnare som dagligvaruhandel utvecklats tämligen skralt sedan april-maj.

Sedan finns en tredje grupp, där förvaltarna inte helt har varit på bollen: Det gäller kvalitetsaktier som upplevdes dyra före pandemin, men som har gått ohyggligt bra sedan och blivit ännu dyrare.

"Det är väl där det inte utvecklats som vi trott", konstaterar Mattias Nilsson.

Där hittar man en del techbolag?

"Det finns egentligen ingen röd tråd, de är älskade oavsett om de heter EQT, Nibe eller Lifco", säger Mattias Nilsson.

På makrofronten fortsätter rapporter att komma om sjunkande BNP-siffror på många håll. Trots det har börserna som helhet gått mycket start. Det förklarar Mattias Nilsson med att även om BNP i år blir svagt, lär det ändå bli mindre svagt än man trodde för några månader sedan. Marknaden tror dessutom på starkare tillväxt kommande år, där diskonteringsperioden flyttats fram så att man snarare ser på 2022 än den närmaste perioden.

En annan effekt man sett i aktiemarknaden är att man generellt tror på lägre räntor under en längre tid, vilket har tagit ned avkastningskravet för hela aktiemarknaden och då lyft upp värderingen ett snäpp.

En grundläggande faktor för återhämtningen är att smittspridningen sjunker, fortsätter Mattias Nilsson. Marknaden förutsätter att någon form av vaccin dyker upp under de kommande sex månaderna, eller åtminstone kan distribueras under 2021.

Frågan om den långsiktiga hållbarheten i att fortsätta med nya stimulanser för ekonomin kvarstår. Budgetunderskottet i USA är cirka 16 procent och 10-14 procent i Europa. Enligt Thomas Elofsson är det en fråga om vilken horisont man har.

"I något eller några år kan man säkert göra det, men någonstans måste det sippra ned så att det blir tillväxt av det. Får man tillväxt och högre skatteintäkter kommer budgetarna också att se lite bättre ut", säger han.

Men när det cirkulerar mer pengar ute i samhället blir de av nödvändighet mindre värda. Staterna säljer obligationer för att finansiera underskotten och centralbankerna går in och köper. "Man håller räntorna under kontroll", konstaterar Thomas Elofsson.

Orosmoln vid horisonten skulle kunna vara ökad inflation, anser han. Om inflationen skulle krypa upp på 3 eller 4 procent är det ett problem. Det är dock inte troligt, enligt Thomas Elofsson, eftersom arbetslösheten nu är såpass hög och det finns mycket "slack" i systemen.

Man kan se lite förväntningar om att långräntor börjar ticka upp?

"Det de säger nu, och det måste man väl tro på, är att det inte kommer att höjas några räntor under överskådlig tid. Nästa fråga blir då: Finns det tillräckligt många investerare som vill köpa väldigt långa obligationer till en väldigt låg ränta? Det är svårare att se så det vill ju till att man fortsätter att köpa på centralbankerna", säger Thomas Elofsson.
Han tillägger att den kraftigt nedtryckta riskpremien på långa statsobligationer skapar en gynnsam miljö för krediter, som även de numera kan köpas av centralbanker. Och håller man krediter under armarna så håller man företagen och i någon mening även aktier under armarna.

Vad gäller värdering av aktiemarknaden anser Mattias Nilsson det vara en sanning med modifikation att marknaden skulle vara ohyggligt dyr för tillfället. I USA är visserligen p/e-talen höga, kanske 20-25 procent över ett 20-årssnitt, medan de i Europa är kanske 15-20 procent över 20-årssnittet. Och sett till price/book är värderingarna mer i linje med de historiska, påpekar han.

Sett till den svenska marknaden är det som sticker ut bland de större bolagen att de som gått bäst har haft positiva vinstrevideringar, och handlas till 30-35 gånger vinsten för 2021, medan de sämsta aktierna haft negativa vinstrevideringar och handlas till 14 gånger vinsten.

"Så det är ett stort spann där man belönar vinnarna kraftigt och straffar förlorarna. Men det finns också ett mellanskikt, där man sett sina kurser gå upp med 50 procent trots att vinstestimaten justerats ned 10 procent", säger Mattias Nilsson.
På frågan om vad stimulanserna gör är det enligt Mattias Nilsson mest talande att gå ned på smålistorna för att se signalerna på riskviljan.

"På First North har kurserna i snitt stigit 35 procent sedan årsskiftet och dubblats för de största bolagen. Samtidigt har de 360 bolagen på listan gemensamt i princip inte levererat någon vinst de senaste 12 månaderna. Riskviljan är hög, det är en situation som lite liknar år 2000", säger Mattias Nilsson.

Han tillägger att det gäller att vara lyhörd för vad som driver aktier. Bolag som värderas till 50 gånger vinsten förtjänar det i vissa fall, eftersom de ökar vinsten med 30, 40 eller 50 procent per år. Men sedan finns andra, som åkt med just på grund av flödeseffekter.
"Där tittar vi för den negativa sidan", säger Mattias Nilsson med hänsyftning till möjliga blankningspositioner.

Men vilken typ av bolag söker förvaltarna för en uppgående marknad? Mattias Nilsson räknar upp fyra olika kategorier.

Det är dels bolag som man tror kortsiktigt har drabbats av coronan, men där marknaden tror att problemen är av långsiktig karaktär. Dessa bolag är enligt Mattias Nilsson färre än för tre månader sedan, men de finns fortsatt.

Den andra kategorin är tillväxtbolag som marknaden ännu inte värderat upp - här nämner Mattias Nilsson till exempel Electrolux Professional som levererar utrustning till hotell, restaurang och offentlig sektor och som har en underliggande ganska stabil tillväxt, hög lönsamhet och goda förvärvsmöjligheter.

Den tredje biten de söker är bolag där återhämtningen är underskattad, vilket kan gälla både volymer och i termer av lönsamhet. Många bolag har under krisen vidtagit en mängd åtgärder som gör att de kommer ur den här perioden med högre lönsamhet än de hade tidigare.

Den fjärde kategorin är flödesrelaterad. Vad gäller ESG-relaterade fondflöden så har det de senaste 1,5 åren globalt gått in 120 miljarder i den typen av fonder, medan alla andra aktiestrategier har sett ett utflöde på 300 miljarder.

"Det är en enorm aptit bland investerare på att hitta denna typ av investeringar. Där lägger vi också tid på att hitta sådant som inte upptäckts", säger Mattias Nilsson.
Vad gäller återhämtningen av ekonomin tecknar Mattias Nilsson en bild som är ganska svårbedömd.

"Lite anekdotiskt har vi träffat många bolag efter sommaren, stora verkstadsbolag. De beskriver situationen som totalstopp i april, för att sedan öppna upp lite i maj och juni. När man öppnade hade många bolag orderböcker från våren som man inte levererat på, och då var man tvungen att köra i högt tempo. Men i augusti har man haft beordrad semester i många fall och mer semester än förra året. Så bolagen vet inte vad som händer under hösten. Alla famlar lite i mörker", säger Mattias Nilsson.

På kreditmarknaden kan man konstatera att för investment grade, mer säkra företagsobligationer, har det varit stor rörelse under coronakrisen...

"Man skulle haft mer investment grade-obligationer, kan man konstatera, för det segmentet har varit väldigt starkt. Till och med svenska Riksbanken köper numera investment grade-obligationer. Men från den här nivån är det inte lika intressant", säger Stefan Wigstrand.

Hur är det med high yield-segmentet?

"Det har haft en fin utveckling under sommaren, mycket beroende på att det varit stopp i maskineriet och inte kommit några nya emissioner i marknaden. Bankerna har fått absorbera det kapitalbehovet och det har de gjort med understöd av Riksbanken. Men nu är det nog dags att rulla ut mer emissioner och det har vi sett komma igång. Det är väl inte säkert att det tajtar ihop lika aggressivt som på investment grade härifrån på high yield, men ett gap kommer nog att stängas på vissa håll. Delar av high yield är väldigt intressant", säger Stefan Wigstrand vidare.

I april nämnde ni att man kan ha en motor i räntedelen där man sannolikt kan fortsätta att tugga tillbaka en del av avkastningen i en portfölj.

"Så är det. High yield är high yield av en anledning och det är ju att de är högt skuldsatta de här bolagen. Det segmentet är lika beroende av att signalerna i höst kommer om att vi får igång ekonomin på ett uthålligt sätt, för då kommer även de krediterna att klara sig", säger Stefan Wigstrand.

Vilken ser ni som den största riskfaktorn om ni blickar framåt ett halvår?

Thomas Elofsson lyfter fram spekulation, och riskerna förknippade med det.
"Den största risken som jag ser är att det syns många tecken på att det är rätt spekulativt därute. Jag såg i går att Tesla har 2 procent av bilmarknaden men 40 procent av börsvärdet bland bilbolag. Ser man på Zoom, som möjliggör videokonferenser, värderas de lika högt som IBM. Även om det är en strukturell vinnare, hur mycket kan man dra upp dem? Det kan komma en luftgrop. Jag är mindre orolig för inflation, brexit eller det amerikanska valet", säger han.

Mattias Nilsson infogar en riskfaktor till.
"Och om politikerna får för sig att stänga ned samhällena igen - då blir det tufft."

Vi tror dock inte att så sker utan är försiktigt positiva till utvecklingen under den närmaste tiden.

Lyssna på podden med samma tema

Våra fonder

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sverige

Thomas Elofsson

Chef Förvaltning, förvaltare och Bolagets ställföreträdande vd
Direkt: +46 8 614 25 62
Sverige

Mattias Nilsson

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 04
Sverige

Mikael Wickbom

Senior Sales Manager
Direkt: +46 8 614 25 51
Sverige

Stefan Wigstrand

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 58

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Läs mer här