Skip to content Go to main navigation Go to language selector
12 februari 2020, Sverige | Mutual Funds | Nyheter

SSAB - En game changer?

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

SSAB står inför stora förändringar. Bolaget, som hittills släpper ut mest koldioxid i Sverige, ska bli koldioxidneutralt. Nyckeln är en total förändring av det sätt stålet framställs på.

Det framkom när SSAB:s vd Martin Lindqvist gästade Catella Fonders podcast, tillsammans med Nordeas branschanalytiker Christian Kopfer och Catella Fonders förvaltare Martin Nilsson.

Masugn 4 SSAB

SSAB:s nyligen publicerade delårsrapport var ingen bomb – svagare på vissa punkter och starkare på andra. Bolaget hade problem i Finland med strejker som kostade omkring 250 miljoner kronor. Det gångna kvartalet var en lågpunkt och kanske visar det sig att det var det svagaste i den här cykeln. Kostnaden för att tillverka standardprodukter skiljer sig inte så mycket åt mellan bolagen, konstaterar Christian Kopfer, som tror att utsikterna gradvis kommer att förbättras.

Christian Kopfer och Martin Nilsson är överens om att SSAB på många sätt är "bäst i klassen" bland stålproducenterma och att bolaget därmed sticker ut.

"SSAB har varit över tid betydligt bättre än sina konkurrenter, det är fakta. Det finns mycket i deras strategi som pekar på att det kan bli ännu bättre framöver", säger Christian Kopfer och får medhåll av Martin Nilsson.

"De har satsat på en nischstrategi i stället för på bulkpodukter, vilket leder till minskad volatilitet. Utdelningen är jätteposiitiv, direktavkastning på över 5 procent som skapar trygghet. Jag anser att SSAB är en väldigt attraktivt värderad aktie", säger Martin Nilsson.

Enligt Martin Nilsson  syns indikationer på att stålpriserna börjar vända upp och SSAB-vd:n håller med.

"Priserna för den här gången har bottnat ur och det är ett av skälen till att vi behåller utdelningen. Vi har gott självförtroende", säger Martin Lindqvist.

SSABs VD Martin Lindqvist
Martin Lindqvist, VD SSAB

Christian Kopfer beskriver stålbranschen som en ganska fragmenterad industri, där det finns några väldigt stora producenter medan SSAB tillhör de mer specialiserade. Kostnadskurvan för standardprodukter är platt. Vi har precis haft en djup, snabbt nedåtgående konjunktur för stål – men om man ser historiskt varar nedgångarna oftast inte särskilt länge.

Martin Lindqvist lyfter fram SSAB:s nischstrategi.

"Vi är nummer 44 i världen bland stålbolagen, så vi är otroligt små – men vi är starka på de områden vi har valt ut. Vi har ingen ambition att öka de totala volymerna", säger han.

Enligt Martin Lindqvist är SSAB främst duktiga på att skapa inre renhet i stålet. Bolaget beskrivs också som duktigt på produktutveckling och världsledande på det som kallas slitstål, som typiskt används i dumperflak i gruvor eller i stora infrastrukturprojekt. På platser där man behöver stål som är särskilt resistent mot slitage.

"Där är vi riktigt duktiga. Även inom vissa smala delar inom Automotive är vi duktiga, men inom slitstål har vi globalt 25-30 procent", säger Martin Lindqvist.

"Om man ser på SSAB på väldigt lång sikt, finns det nästan inga marginaler att tillverka standardiserad tunnplåt. Finns en ambition att fasa ut dessa podukter?" frågar Christian Kopfer. Svaret blir nekande.

"Jag tror inte det blir fallet inom överskådlig tid. Skillnaden mellan olika geografier brukar över tid vara just fraktkostnaden, och den är ganska betydande. Över tid finns ingen som slår oss här", säger Martin Lindqvist.

SSAB har en stor del av sin försäljning i Norden och Nordamerika. I övrigt säljer bolaget sina specialprodukter, och tanken är att fortsätta utöka den delen. I SSAB:s specialstålsdivision ska man gå från 1,3 miljoner ton till 1,6 miljoner ton, och när man har täckning för fasta kostnader blir effekten av produktmixen i resultaträkningen påtaglig, enligt Martin Lindqvist.

De sektorer som köper mest stål är enligt Martin Lindqvist bilindustrin och byggindustrin, och om dessa börjar hacka känns det för stålbolagen. Men en titt på ekonomiska indikatorer antyder att läget nu kan vara lite bättre än tidigare.

"Vi hör från flera bolag att fjärde kvartalet kan ha varit botten", säger Christian Kopfer.

Martin Nilsson instämmer.

"Även Volvo hade bättre ordersiffror, och lastvagnar är bland det första som vänder".

SSAB skall blir fossilfritt i framtiden

Det som verkligen ökat intresset för SSAB är ändå bolagets mer långsiktiga framtidsutsikter. Bolaget utarbetar och utvecklar, tillsammans med Vattenfall och LKAB, teknik för att framställa stål som ska kunna göra SSAB koldioxidneutralt. Det handlar om att ta bort kolet från processen och om det lyckas betyder det också att Sveriges totala koldioxidutsläpp minskar kraftigt, då SSAB svarar för över 10 procent av landets utsläpp.

"Vi har använt kol för att reducera ut oxiden ur järnmalmen. Då binder kolet syre, vilket ger koldioxid och rent järn som slutprodukter", förklarar Martin Lindqvist dagens tillverkningsprocess.

SSAB-vd:n understryker att bolaget gjort kalkyler om hur det ska vara kostnadseffektivt på längre sikt. Att gå vidare med det gamla produktionssättet med kol, och till exempel bygga ett nytt koksverk, kostar stora pengar.

"Framöver ska vi, med fossilfri kraft, genom elektrolys av vatten tillverka vätgas. Sen lagrar man vätgasen i smältschaktet. I schaktet stoppar man ned järnmalm-pellets och väte, som reagerar med de pellets som är järnoxid i, och resultatet blir rent järn och i  stället för att släppa ut koldioxid – rent vatten. Det är enkelt rent teoretiskt, men inte helt lätt att sätta samman i praktiken", fortsätter Martin Lindqvist.

Målet är att den nya tekniken, som kallas Hybrit, ska göra det möjligt för SSAB att leverera fossilfritt stål till marknaden redan 2026. År 2045 ska SSAB som helhet vara fossilfritt. Tack vare att den energi som kommer att tillföras produktionen är grön, från vattenkraft och vindkraft istället för kol, kommer koldioxidusläppet att kunna reduceras ned till 0 procent på sikt.

"Det har varit ett oväntat stort intresse från våra kunder. Jag är helt övertygad om SSAB kommer att göra en premieprodukt och också få betalt för det", säger Martin Lindqvist.

Och den energi ni använder är grön?

"Ja.  Och vi har fått ett stort och starkt stöd av Energimyndigheten som gått in med omkring 500 miljoner kronor. Resterande 1,6 miljarder har vi delat på intressentföretagen LKAB, Vattenfall och SSAB", säger Martin Lindqvist.

Martin Nilsson hänvisar till samtal med nordiska bolag, med inriktning på hållbarhet, som har sagt att om SSAB lyckas går det inte att köpa något annat stål.

"Vilket premiumpris kan ni ta ut?", frågar han.

"Det är vi slutkonsumenter som styr det. Vi kommer inte kunna tillgodose hela världens behov. Senare kommer förhoppningsvis Hybrit-bolaget, som tillverkar järnsvamp, att licensiera ut tekniken", säger Martin Lindqvist.

SSAB:s vd beskriver hur hans egen syn på förändringarna har ändrats under tiden. Från att först ha betraktat den nya processen som ett "högriskprojekt", ser han det i dag bara som ett "riskprojekt". Men vilka faktorer är det som känns mest osäkra just nu? Martin Lindqvist pekar på två saker.

"Vi behöver en 130-kilovoltskabel framdragen 2025, processen pågår men är inte helt enkel då den involverar många markägare. Dessutom ska vi få miljötillstånd – även om man ska göra något bättre krävs ett nytt tillstånd. Vad gäller själva tekniken är jag mindre orolig", säger Martin Lindqvist.

Är det någon skillnad på de färdiga produkterna?

"Nej, det är samma stål. Och hade vi haft orderbäckerna öppna i dag hade vi kunnat sälja en hel del av det här stålet", säger Martin Lindqvist.

Era egna estimat indikerar 20-30 procent dyrare produkt med den här tekniken initialt?

"Jag är helt säker på att det här blir en premieprodukt och är mindre bekymrad om prisskillnaden. Kostnaderna för att släppa ut koldioxid ska också över tid öka", säger SSAB-vd:n.

Redan till sommaren ska SSAB köra igång sin pilotanläggning, och i höst är målet att börja arbeta ihop med kunder om prototyper och annat. Någon risk att Hybrit-bolaget på sikt kommer att bidra till att göra SSAB:s konkurrenter bättre ser inte Martin Lindqvist.

"Absolut inte. Vi kommer inte licensiera ut tekniken gratis."

Catella Småbolagsfonden

Catella Sverige Aktiv Hållbarhet

Våra fonder

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sverige

Mikael Wickbom

Senior Sales Manager
Direkt: +46 8 614 25 51
Sverige

Martin Nilsson

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 64

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.