Skip to content Go to main navigation Go to language selector
8 september 2021, Sverige | Mutual Funds | Nyheter

Börsfall eller en ny supercykel?

I medierna räknar många med att börsen ska falla framöver. Värderingen i många bolag uppfattas som hög och dessutom har tecken börjat synas på ökad inflation. Samtidigt finns det en förväntan om hög tillväxt när samhället öppnar efter pandemin. Vilken framtid går vi till mötes – blir det börsfall eller är vi i en ny supercykel? Catella Fonders förvaltare på aktie- och räntesidan blickar framåt – och ser en avgörande faktor i räntan.

Ansträngda värderingar och ytterst låga räntenivåer

Aktievärderingarna är ansträngda på många håll. USA leder ligan och då inte minst de stora techbolagen. I ett historiskt perspektiv är de amerikanska värderingarna höga: USA-aktierna värderas för närvarande som helhet till omkring 20-21 gånger nästa års vinst, men på Nasdaq med en stor andel teknikbolag är värderingarna betydligt högre än så.

De ytterst låga räntor som världens centralbanker länge har hållit, och fortsätter att hålla, bidrar till de höga aktievärderingarna. Än mer nu, när inflationen faktiskt kommit upp en bit och realräntorna därmed blivit ännu mer negativa än tidigare.

"Värderingarna är högst för tillväxtbolag, men med de låga räntorna och negativa realräntor diskonterar man kassaflöden allt längre in i framtiden. Det är möjligt att vi kommit till vägs ände – vi såg i slutet av förra året en tydlig rotation mot värde, och mer cykliska bolag med lägre värderingar", säger Catella Fonders aktieförvaltare Anders Wennberg, och tillägger att sedan räntorna åter sjunkit något under sommaren har rotationen delvis gått åt andra hållet igen.

Att preferensen mellan värdeaktier och tillväxtaktier skiftar på det sättet visar räntans stora betydelse, enligt Anders Wennberg. Börsuppgången i Sverige har, sedan pandemiskräcken var som värst, varit stark och ihållande. Bland de sektorer som stuckit ut i år finns fastigheter, teknik och även finans, med uppgångar på 30-40 procent hittills i år och på ett år i trakterna av 60-70 procent.

"Teknik är tillväxt som gynnas av låga räntor plus att de i många fall har gynnats av corona. Fastigheter är också tydliga räntevinnare och dessutom rådde det förra året stor oro för att kontorshyresmarknaden skulle kollapsa som en följd av pandemin", säger Anders Wennberg.

Sämre utveckling i år för traditionellt defensiva sektorer
Bland de sektorer som i år gått sämre på börsen finns dagligvaror och teleoperatörer. Skälet är enligt Anders Wennberg att dessa sektorer är traditionellt defensiva, klarade sig relativt bra när pandemioron var som värst.

"För en aktie som Ica tog det bara några veckor att radera hela coronafallet. Orkla i Norge och Axfood här hemma samt de stora teleoperatörerna kom också snabbt tillbaka. Men nu har de i stället fått en tråkighetsstämpel – det är inte här vinstöverraskningarna kommer", säger Anders Wennberg.

Telekom har av vissa pekats ut som en pandemigynnad sektor, då hemmasittandet har ökat beroendet av bredbandsuppkopplingar för digital underhållning i bostaden. Anders Wennberg påpekar dock att tillväxtmöjligheterna i sektorn trots allt är små.

"Alla har redan mobiltelefon och bredband. För att telekom ska bli en tillväxtbransch måste de få tillbaka 'pricing power'. Om de börjar försöka med prishöjningar nu skulle det vara positivt för sektorn. Men det är ändå blygsam tillväxt jämfört med verkstadsindustrin, där allting stod still förra våren och nu råder hög efterfrågan igen", säger han.

Starka bolagsrapporter även i jämförelse med pre-pandemi tider

Bolagsrapporterna för årets andra kvartal har generellt varit bra, även om bolagen har lätta jämförelsetal att överträffa på grund av pandemiläget förra våren. Också i jämförelse med rapporterna 2019, före pandemin, har det dock gått bra och likaså i jämförelse med analytikernas genomsnittliga förväntningar.

Enligt Anders Wennberg finns det en rad orsaker till det: bolagen sparade flitigt under pandemin, lager har fyllt på till följd av oro för logistikproblem och samtidigt har konsumenter som suttit hemma kommit ut och börjat konsumera igen.

Från iskall till glödhet – Den globala handeln skapar svallvågor på världens aktiemarknader

För att få perspektiv på världsekonomin kan man välja att studera fraktmarknaden, som i huvudsak finns till sjöss. Containerfraktmarknaden, med varor som skeppas över världen, har genomgått enorma svängningar under de olika faserna av coronaviruspandemin – och följdverkningarna är långt ifrån över ännu.

När pandemin slog till stängdes många fabriker runt om i världen, inte minst i Kina. I många länder valde regeringarna att stimulera genom att dela ut pengar, i exempelvis USA genom checkar, vilket i sin tur ökade den onlinehandel som redan fått en skjuts genom lockdowns och andra restriktioner.

Konsumenternas efterfrågan kom tillbaka snabbare än produktionen och varulagren hos världens e-handlare minskade. För något år sedan blev läget kritiskt hos många onlinehandlare som ville fylla på lagren, samtidigt som det var trångt i världens hamnar och många containrar fanns på fel plats. Fartyg som kom in i hamnar var tvungna att virustesta besättningen, tullen jobbade långsammare och leveranserna saktade ned. Det stressade i sin tur företag att försöka bygga större lager, vilket spädde på bristsituationen och även ökade priserna.

Situationen har lett till en gigantisk brist på containrar. För tillfället råder högsäsong, då handlare fyller på sina lager inför julhandeln. Fraktraterna har enligt Anders Wennberg ökat med fyra -fem gånger.

Även torrlastraterna, det vill säga kostnaden att frakta material som malm, spannmål, betong och kol, har stigit kraftigt och är på de högsta nivåerna på tio år. Vad gäller oljetankers är läget tuffare, med intäkter som knappt täcker kostnaderna. Dessa rater drivs av volym och fraktad distans och här spökar efterfrågebristen på flygbränsle – en viktig produkt som minskat kraftigt på grund av det minskade flygandet.

En annan viktig del av fraktmarknaden är Ro/Ro – förkortningen står för fartyg där lasten kan "roll on, roll off" och till exempel består av bilar, gruvmaskiner och jordbruksmaskiner.

"Ro/Ro-raterna är ofta treårskontrakt, men när de förnyas framöver kan de gå upp rejält. Flottans tillväxt inom Ro/Ro är noll. Vad gäller efterfrågan på transport tror vi den går upp – bilar och lastbilar har hållits tillbaka av bristen på halvledare men det finns ett uppdämt behov", säger Anders Wennberg och tillägger att Catella Fonder på detta tema gillar rederibolaget Wallenius Wilhelmsen.

Ett tema som varit frekvent i rapporterna för andra kvartalet är den komponentbrist många företag lider av. Vad händer där?

"Det kommer att lösa sig, frågan är bara hur lång tid det tar. De som investerar i ny kapacitet är processortillverkare och minnestillverkare, som har enorma fabriker med ledande teknik. När deras maskiner blir gamla säljs de vidare till företag som Texas Instruments, som ökar sin kapacitet och kan sälja chip till exempelvis Volvo Lastvagnar. Chipen som saknas är beroende av att processor- och minnestillverkare ska sälja begagnad utrustning i nästa led", säger Anders Wennberg.

Något annat som dragit upp värderingar är marknadens hållbarhetsfokus. Dels drivet av kundefterfrågan, men även av EU-direktiv. Hur hanterar fondförvaltningen hållbarhetsfrågan?

"På tre sätt. Det första är att exkludera vissa sektorer: vapen, tobak, alkohol, spel om pengar, porr och fossila bränslen. Nästa steg är att välja in bolag som gör ett bra jobb inom hållbarhet. Vi äger Nibe till exempel, vars värmepumpar är ett miljömässigt hållbarare sätt att värma upp hus. Det tredje sättet är att ha en aktiv dialog med bolagen vi äger och vid varje möte ta upp hållbarhetsaspekter", säger Anders Wennberg.

Nibe är ett klassiskt exempel på hållbarhetsbolag med hög värdering. Är det, tillsammans med till exempel norska Tomra, bolag där en nedgång kan hota – eller är det i själva verket ett slags "supercykelbolag"?

"Deras potential är så stor att de kommer att kunna växa länge. Ta Tomra och pantande – i Sverige har vi kunnat panta i 40 - 50 år, men det räcker att åka till ett annars avancerat land som Australien för att hitta delstater utan pantsystem. Det är en oerhörd potentiell tillväxt. Likadant med värmepumpar – många i Sverige har installerat bergvärme men ute i världen är det en väldigt liten del", säger Anders Wennberg.

På räntemarknaden har räntorna den senaste tiden mest rört sig i sidled – något som förvånat Catella Fonders ränteförvaltare Stefan Wigstrand. Många väntade sig en högre ränta till följd av den ökade inflationen, men sedan den amerikanska centralbanken Federal Reserve vid sitt möte i Jackson Hole nyligen förklarat att inflationsutvecklingen bedöms vara övergående har marknaden lugnat sig. Den amerikanska tioårsräntan ligger nu i ett spann på 1,20-1,40 procent.

"Vi hade väl trott att räntorna skulle ta ett steg uppåt och hade positionerat oss för det. Den grundläggande oron är kvar men man väljer att leva med det. På telefonkonferensen efter Jackson Hole lät det extremt duvaktigt", säger Stefan Wigstrand.

Anders Wennberg framhåller att inflationen trots allt är den högsta på 30 år. I det korta perspektivet räknar de flesta med att den ska ned, jämförelsesiffrorna påverkar och råvarupriserna har lugnat sig. När flaskhalsarna i containermarknaden släpper lär inflationen sjunka.

"Säg att den kommer ned till 3-4 procent och sedan börjar gå upp igen. Då är det en ny spelplan vad gäller långräntor. Vi har sett lite löneinflation i USA, hos diskare och lastbilschaufförer. I energipolitiken kanske man stänger kärnkraft och kol för att bygga ny energi, som kostar mer. Om inflationen blir hållbart 4, 5 eller 6 procent kan inte räntan ligga kvar där den gör", säger Anders Wennberg.

Men så länge räntan är närmast obefintlig finns det på räntesidan bara ett sätt att få avkastning, och det är att ta mer risk. Då hamnar man med automatik i high yield-segmentet inom företagsobligationer. Ett segment som, enligt en amerikansk studie från 2017 av Merrill Lynch, kan ge "aktielik" avkastning sett på en period av 10-20 år. Avkastningen var cirka 7-8 procent både för aktier och high yield-obligationer, men i det senare fallet med väsentligt minskad volatilitet.

Catella Fonders Stefan Wigstrand har kallat företagsobligationernas avkastning "kontraktuell", så tillvida att avkastningen är avtalad från början då emittenten betalar sina räntor med given frekvens. Detta till skillnad från exempelvis aktier, där utdelningen är helt och hållet diskretionär och kan höjas och sänkas av bolaget.

"För aktier får man hålla tummarna, för en obligation kan man förhoppningsvis förlita sig på det som står i kontraktet", säger han.

Risken ytterst är konkurs – default. Men mängden konkurser är ännu obefintlig utanför restaurang och liknande sektorer. De flesta portföljer har oerhört få defaults.

"Det förvånar många hur få defaults som uppstod under pandemisituationen 2020 och därefter, då utvecklingen varit väldigt stark. För high yield-obligationer i andrahandsmarknaden är defaultrisken låg i dag men samtidigt avspeglas det i avkastningen – för ett amerikanskt high yield-index är avkastningsförväntan under 2 procent, vilket är väldigt lågt", säger Stefan Wigstrand.

I dina fonder, Corporate Bond Flex och Credit Opportunity, ligger du nära 6 procents avkastning hittills i år. Om vi blickar framåt kanske vi får sänka förväntningarna lite, men inte som i USA?

"Vi i Norden upprätthåller en ganska hög avkastning jämfört med omvärlden. Grunden är att det ser fortsatt attraktivt ut med nordiska krediter. Yielden är ofta runt 5-6 procent", säger Stefan Wigstrand.

Så till knäckfrågan: satsa eller avvakta, aktier eller obligationer? Anders Wennberg pekar på ränteutvecklingen som den avgörande frågan.

"Går räntan upp kan bolag med höga värderingar halveras eller mer. Inflationen är nyckeln – initialt går den ned lite men om den i steg två bottnar och sedan klättrar, då blir det jobbigt att kontrollera räntan. För börsens del är det kanske "as good as it gets". Kommer man fram till det kanske man ska flytta lite pengar till hedgefonder eller företagsobligationsfonder för att ta ned risken", säger han.

Lyssna på podden med samma tema

Våra fonder

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sverige

Anders Wennberg

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 2560
Sverige

Stefan Wigstrand

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 58
Sverige

Mikael Wickbom

Senior Sales Manager/ Hållbarhetsansvarig
Direkt: +46 8 614 25 51