Skip to content Go to main navigation Go to language selector
18 november 2021, Sverige | Mutual Funds | Nyheter

Catella Podcast: Räntemarknaden med Olof Manner

Olof Manner är en av de mer tongivande talespersonerna kring syn räntemarknaden, han är verksam som senior rådgivare på Swedbank och skriver även som krönikör i Affärsvärlden. Tillsammans med Stefan Wigstrand, förvaltare av Catella Fondförvaltnings räntefonder, gästar de Catella Podcast. I podcasten tar vi pulsen på räntemarknaden och blickar framåt och Olof och Stefan guidar, i dialog med Mikael Wickbom, hur du kan förhålla dig till potentiellt stigande räntor och hur de balanserar risktagandet när de hämtar avkastning i högavkastande nordiska företagsobligationer. Lyssna på podd-inspelningen eller läs artikeln nedan. 

Catella Podcast: Räntemarknaden med Olof Manner

Efter att under många år mest ha lyst med sin frånvaro har inflationen på senare tid snabbt tagit plats i händelsernas centrum. I USA har Federal Reserve valt att minska de penningpolitiska stimulanserna och frågan är nu vad som kommer att utgöra en "normal" räntenivå framöver.

Tillväxten är stark när ekonomierna hämtar sig från pandemin, men frågan är hur tillväxten påverkas av högre räntor – inte minst i Sverige, där hushållens skuldsättning ökat under en lång följd av år.

Catella Fonder har gästats av Olof Manner, senior rådgivare inom ränteförvaltning på Swedbank, som diskuterat utvecklingen med Catella Fonders egen förvaltare Stefan Wigstrand. De båda är eniga om att räntan är på väg upp – frågan är i vilken takt och hur långt upp den ska.

Det rådande inflationstrycket har av Fed tidigare beskrivits som en övergående konsekvens av återhämtningen efter pandemin. Samtidigt råder det globalt brist på bland annat halvledarkomponenter, vilket tillsammans med trängsel i transportsektorn och dyra fraktpriser skapat problem för många företag – något som visat sig i många av bolagsrapporterna för det tredje kvartalet.

Vad gäller inflationen, och om den verkligen är övergående som Fed sagt, är Olof Manner inte helt övertygad.

"Många delar är nog övergående. Transportproblemen kommer man att lösa och råvarupriserna tror jag är en effekt av en extrem nysläppt efterfrågan. Det tror jag faller tillbaka. Men det är intressant om man ser på lönesidan – det har kommit starka arbetsmarknadssiffror från USA, och om det resulterar i löneökningar är det något Fed kommer att vara intresserat av", säger han.

Enligt Olof Manner kan stigande löner innebära att inflationen lägger sig på en högre nivå under en längre tid. Han varnar dessutom för kommande prisjusteringar.

"Om man intervjuar företag säger många att de har för avsikt att höja priserna nu och sex månader framåt. Det är fortfarande en inflation som inte kommit till oss, och då kanske inte inflationen faller så mycket som centralbankerna trott", säger han.

Tryck på lönerna är väl att vänta, efter produktivitetsökningar under lång tid?

"En konsekvens av de extremt låga räntorna och tillgångsköpen är att förmögenhetsskillnaderna ökat dramatiskt. Det är egentliga bara människor med ett finansiellt sparande, eller som äger sitt boende, som kunnat ta del av de enorma prisökningarna. Man hör politiska signaler om att det måste ske någon form av utjämning", säger Olof Manner.

Han påpekar att skulderna globalt aldrig varit högre även om de är de olika höga inom olika sektorer, i olika länder. Vissa länder har en hög statskuld medan andra har en skuld på företagssidan, ytterligare andra som Sverige har en mycket hög skuldsättning bland invånarna.

Om räntorna av någon anledning börjar röra sig uppåt i en ekonomi där hushållen är högt skuldsatta, visar erfarenheten att hushållen betalar sina räntor men till priset av fallande konsumtion. Och konsumtionen är drivande i den svenska tillväxten, såväl både i upp- som nedgångar.

Stefan Wigstrand säger att det som har setts på marknaden de senaste månaderna är en rimlig reaktion, där de korta räntorna gått upp relativt kraftigt. Samtidigt har långa räntor gått ned och man har sett en flackning av räntekurvan, vilket antyder att man är mer orolig för tillväxten.

"Men det är klart att Riksbanken kommer att höja räntan, det är bara frågan om när. Inflationen är på nivåer vi inte sett på väldigt länge", säger Stefan Wigstrand.

Nu har vi bolåneräntor på 1-2 procent, är det rimligt att dra upp det till 3-4 procent utan stora problem?

"Om realräntan ska ligga mellan 0 och 1 procent, och vi har en inflation på målet, ska vi ha en styrränta på 2. Med en normalt sluttande avkastningskurva brukar tioåriga statsobligationer ligga kring 1-1,5 procent över styrräntan. Om vi gissar på en realränta på 0, vilket är väldigt lågt, skulle man ändå ha långa räntor på 3,5 procent samt påslag för bostadsobligationspremien och bankens marginal", säger Olof Manner.

Han tillägger att detta är att se som ett normalläge, medan den situation som har rått under många år är i högsta grad onormal.

"Det vi har nu är ett onormalt läge, där räntorna har en kroppstemperatur på 34 grader. Vad jag är orolig för, är att det långvariga skedet med extremt låga räntor har blivit legio", säger Olof Manner.

Den extrema ränteläget har också i praktiken tvingat många ränteförvaltare att ta mer risk. Så länge förvaltarna har kvar sina avkastningskrav tvingas de in i mer riskfyllda placeringar vilket kan fungera en tid – men förr eller senare tenderar något att hända som får marknaden att gå åt andra hållet.

"Att tvingas ta risk brukar aldrig sluta väl", säger Olof Manner.

Förväntningarna på tillväxten är just nu höga med många bolag som snabbt tar igen förlorad mark under pandemin. Olof Manner kallar det en "post-pandemi boost", som innebär att tillväxten för innevarande år kan hamna omkring 4,5 procent. Den nivån kommer vi dock knappast att ligga kvar på någon längre tid, säger han.

"En mer rimlig tillväxt i en utvecklad ekonomi ligger kanske runt 2-2,5 procent och dit kommer vi att glida tillbaka om två år eller så, allt annat lika".

Arbetet med att ta ekonomin tillbaka till ett mer normalt läge efter finanskris och pandemi återstår dock såväl i Europa som i USA. I USA har Fed signalerat att centralbanken ska trappa ned sina obligationsköp, något Olof Manner understryker inte innebär att stimulanserna försvinner. Pengar fortsätter att komma in i systemet, bara inte i lika hög takt som tidigare.

I slutet av 2018 provade Fed att kombinera räntehöjningar med minskade tillgångsköp, vilket inte sågs som lyckat och det försöket fick därför ett snabbt slut.

"När vi har de här tillgångspriserna och marknadsaktörerna ser att det är slut på gratisbensinen, blir det så klart reaktioner. Man behöver lång tid att demontera detta", säger Olof Manner.

Stimulanser väntas fortsättningsvis komma i finanspolitisk form, med ett stort amerikanskt infrastrukturpaket som ursprungligen skulle vara på 3.500 miljarder dollar, men nu ser ut att bli hälften så stort. Ett första paket på 1.200 miljarder dollar har dock gått igenom, konstaterar Olof Manner.

I Sverige ligger arbetslösheten kring 7 procent och är på väg ned. Frågan är dock hur långt ned den kan gå, och hur mycket av den som utgörs av strukturell arbetslöshet.

"Allt tyder på att vi har en stor miss-match på arbetsmarknaden. Många av de som står till arbetsmarknadens förfogande har inte det arbetsgivarna eftersträvar. Där behövs insatser på om- och utbildning, för om företagen inte får tag i utbildad personal når de inte sin potentiella tillväxt", säger Olof Manner.

Sveriges situation med en relativt låg statsskuld jämfört med många andra länder uppmärksammas ofta som en styrkefaktor. Det faktum att skuldkvoten är ungefär lika hög som i andra länder, men där skulderna i högre utsträckning ligger på individen, får dock potentiellt andra följder. Sverige som land kan antas vara extra räntekänsligt.

"Så borde det vara. Skuldsättningen har ökat väldigt väsentligt, inte minst i de yngre generationerna", säger Stefan Wigstrand och får medhåll av Olof Manner som pekar på att det kan få effekter på den framtida tillväxten.

"Eftersom konsumtionen är en så stor del av tillväxten och skuldsättningsgraden är så hög, är det klart att konsumtionen får en större attack i den svenska ekonomin", säger han.

Den snabbt ökande skuldsättningen hos svenskarna, sedan obefintliga räntor lett till snabbt ökande tillgångspriser, har ibland ifrågasatts. Vissa bedömare är tveksamma till SCB:s sätt att mäta där endast löpande kostnader för bostaden räknas med och inte prisutvecklingen i stort.

Enligt Olof Manner är huvudfrågan om fastigheter ska ses som en finansiell tillgång eller som en del av vardagen. SCB har man valt att exkludera dem vilket man enligt honom får acceptera.

"Den här frågan har debatterats sedan jag började jobba i räntemarknaden för 35 år sedan", konstaterar Olof Manner.

Bostadpriserna anses av många skapa "öar" av inflation vilket gör det svårt för vanliga arbetstagare, och även för ungdomar som får svårt att köpa lägenhet. Håller du med?

"Så är det. För förstagångsköpare på bostadsmarknaden, med förväntad ingångslön, är det nästan omöjligt att få lägenhet i centrala Stockholm, Göteborg och Malmö. Om alla måste bo där är en annan fråga. Bekymmersamt är dock om företag inte kan få arbetskraft för att boendet är för dyrt", säger Olof Manner och tillägger att man i samhället för första gången på länge ser vi en trend mot av-urbanisering.

Ränteförvaltare hamnar långt ut på riskkurvan om de vill få avkastning och det handlar då om high yield-obligationer i huvudsak. Där består mycket, särskilt i Norden, av fastighetspapper.

Då kan man fundera på det du säger om en grön våg. Hur påverkar det fastighetssegmentet?

"Pratar man med företag är det väldigt långsiktiga trender. När det gäller att skapa avkastning är det mycket företagskrediter och just i Sverige är det dominerat av fastighetsbolag. Så vi är känsliga för hur det går för de stora fastighetsbolagen", säger Stefan Wigstrand.

När pandemioron var som störst räknade många med att antalet konkurser skulle öka kraftigt i dess spår. Så har det dock långt ifrån blivit. Mängden konkurser har förblivit ytterst låg, liksom antalet fall av så kallade defaults eller företagsrekonstruktioner. Stefan Wigstrand konstaterar att utvecklingen på detta område varit betydligt mer gynnsam än befarat.

"På kapitalmarknaden har vi haft väldigt få defaults, vilket kanske ingen trodde när pandemin bröt ut. Men problemen koncentrerades till flygresande och turistnäringen, och smittade inte vidare till exempelvis kommersiella fastigheter", säger han.

Är fastighetsmarknadens utveckling det viktigaste för dig som förvaltare eftersom den är så dominerande?

"Jag skulle säga det. Men hittills har fastighetsmarknaden gått väldigt, väldigt starkt. När tillräckligt många oroar sig tillräckligt länge, har risken vid någon tidpunkt idisslats klart", säger Stefan Wigstrand.

Vad gäller sektorer utanför fastigheter är det mesta av intresse, säger han vidare, eftersom det i Norden är svårt att diversifiera på grund av fastigheternas dominans.

"Allt utanför fastighetssektorn är av intresse. Just nu är det nog lite premium på det som ligger utanför. När man lånar ut pengar är det viktigt att få tillbaka dem och har du den assymetriska avkastningsprofil ränteplaceringar innebär måste du ha väldigt breda portföljer, för att diversifiera bort så mycket kreditrisk du kan", säger Stefan Wigstrand.

När pandemioron nådde sin kulmen i mars 2020 tappade high yield-segmentet ungefär 10 procentenheter i isärspreadning mot statspapper. Sedan dess har en stor del av gapet stängts, vilket lett till överavkastning i portföljerna. Väntar du dig att det stängs ytterligare?

"De nordiska företagen är mindre och därför mer riskfyllda, så därför får de låna lite dyrare. Om vi kommer att fortsätta stänga gapet är jag osäker på – jag tror man får ställa in sig på lite lägre avkastningsnivåer", säger Stefan Wigstrand.

Ränteexperterna får även frågan om framtiden på lång sikt. Japan inledde modellen med expansiv penningpolitik och frågan är om västvärlden kan komma att gå ifrån den. Olof Manner ser dock inte Japan som något relevant jämförelseobjekt, utan pekar i stället på en rad faktorer som bidragit till låg inflation de senaste 20 åren.

"Globaliseringen med Kina har gjort allting väldigt billigt under lång tid. Och digitaliseringen på toppen har bidragit med pristransparens, med mera. Nu är den kinesiska ekonomin utvecklad och de inflationsdämpande impulserna har sakta eroderat", säger han.

"Dessutom ser vi som en konsekvens av pandemin en tendens till minskad globalisering. Det geopolitiska läget mellan Kina och Väst har hårdnat och man ser sig om efter leverantörer närmare kroppen för att inte hamna i flaskhalsproblematik."

Catella Avkastningsfond

Catella Credit Opportunity

Catella Nordic Corporate Bond Flex

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sverige

Mikael Wickbom

Senior Sales Manager/ Hållbarhetsansvarig
Direkt: +46 8 614 25 51
Ladda ner vCard
Sverige

Stefan Wigstrand

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 58
Ladda ner vCard

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.