Skip to content Go to main navigation Go to language selector
11 januari 2022, Sverige | Nyheter

Web-Tv: Bromsa eller gasa? Vad tror Martin Guri och Martin Nilsson om börsåret 2022?

Här kan du läsa artikeln eller se inspelningen från Catella Podcast där Swedbanks Martin Guri och Catellas Martin Nilsson diskuterar förutsättningarna för börsåret 2022. Programmet leds av Catellas Mikael Wickbom.

Börsutvecklingen 2021 har varit närmast häpnadsväckande i sin styrka, då återhämtning efter de första covid-vågorna har fortsatt och fått ökade styrka av olika stimulanser. Under året har dock Federal Reserve i USA ändrat riktning på räntesidan, sedan oväntat hög inflation visat sig bita sig kvar längre än förväntat.

Martin Guri, nordisk strategichef på Kepler Cheuvreux, och Martin Nilsson, förvaltare av Catella Sverige aktiv hållbarhet, deltog i Catella Fonders senaste podcast för att försöka förutspå utvecklingen på marknaden under 2022.

Marknadssyn 2022

Efter att tidigare ha hållit fast vid att inflationsutvecklingen i USA var övergående, har centralbanken Federal Reserve under den senare delen av 2021 ändrat riktning på räntesidan och signalerat höjningar. Förändringen är dock knappast starten på en ny höginflationsmiljö enligt Martin Guri, som anser att hanteringen av covid skapat effekter som trots allt är övergående.

”De effekter vi ser, med högre inflation och producentpriser, är en effekt av de stödåtgärder vi haft som följd av coronan. Kraften av detta såg man inte komma men det är samtidigt små saker som spelar in”, säger Martin Guri.

De högre energipriserna var svåra att förutspå men underliggande har det i ekonomin enligt Martin Guri inte hänt så mycket, och ser man på marknadens mer långsiktiga inflationsförväntningar har de knappt rört sig.

”Om man i USA frågar vad man tror om inflationen på 5-10 år så ligger förväntningarna väl förankrade kring 2,3 procent, och det är exakt där Fed vill att de ska ligga. Tittar man bakåt de senaste 10-15 åren har inflationen varit för låg i förhållande till målet, så man är ganska nöjd med det här”, säger Martin Guri.

Sett till den stora bilden finns det enligt honom inte förutsättningar för inflationen att vara mycket högre över tid. Skuldsättningen är hög, vi i västvärlden blir allt äldre och lönerna kan inte höjas hur mycket som helst. Enligt Martin Guri har covidstödet skapat en bubbla som på sikt kommer att pysa ut.

”Det är inget att jaga upp sig över – men det går ju att trada på! Ingen centralbank har bättre kristallkula än marknaden, men upphetsningen över inflationen delar jag inte. Och kom ihåg: det finns ingen korrelation som säger att lite högre inflation skulle vara dåligt för börsen”, säger Martin Guri som är positiv till börsen under året som står för dörren.

Men vi har uppåt 5-6 procent inflation i USA. Man har höjt minimilönerna. Samtidigt har man sänkt kostnader under 30 års tid genom att flytta ut produktion, så det racet är väl över?

”Från den akademiska sidan är det inget problem att lönerna stiger, om man ökar produktiviteten lika mycket. Tittar man på löneutveckling och produktivitet i USA har det sedan 2002 varit noll överföring, produktivitetsutvecklingen har alltså väl kompenserat för löneutvecklingen. Det är gynnsamt för systemet. Är vi nu i ett annat läge? Nej. Det finns inga förväntningar om skenande löner”, säger Martin Guri och hänvisar till att Sverige har en kultur av att arbetsgivare gör upp med fackföreningarna. Facken vill ha många medlemmar och vill behålla jobben i l landet.

”I Sverige har märket legat kring 2,6 procent och där ligger det fortfarande. Ingen tror att lönerna ska stiga långsiktigt och facken vill inte det heller, för då flyttar jobben ut. Att det stormar ett sådant här år kan innebära att det blir strejker och avtal som blir lite högre, men det blir samtidigt korta avtal”, säger Kepler-strategen.

Martin Nilsson anser att inflationsutvecklingen under det gångna året varit fascinerande, då den amerikanska tioåriga räntan toppade under våren. Samtidigt ledde ränterörelsen till en omfattande rotation från tillväxtaktier till så kallade värdeaktier.

”Efter det har räntan under resten av året legat i ett intervall mellan 1,2-1,6 procent, och nu kommit ned något på grund av den senaste coronamutationen. Det som gör mig lite orolig är att när man väl fått in inflation i systemet kan det få följdeffekter”, säger Martin Nilsson som dock tillägger att det gångna året varit fantastiskt på börsen. Bolagen har haft en enorm vinstutveckling driven av återhämtningen från covid, och företagen har dessutom i stort sett lyckats parera svårigheter som halvledarbrist, leveransproblem och kostnadsinflation med bland annat högre stålpriser.

Martin Guri lyfter fram kostnadsökningarna och det faktum att många bolag nu uppger att de planerar att höja sina priser. Det behöver inte vara något negativt för börsbolagen – snarare tvärtom.

”Den magiska siffran under hösten är prisökningar på 5 procent. Och det kommer att repeteras efter årsskiftet med omkring 5 procent”, säger han och tar det klassiska låsbolaget Assa Abloy som ett teoretiskt exempel. Stålpriserna har gått upp och bolaget väljer att höja priset på ett lås från 95 till 100 kronor. Kunden behöver sitt lås och köper. Sedan, längre fram, går stålpriserna ned igen.

”Tror du Assa Abloy sänker priserna då? Nej, de behåller marginalen. Det är ett gyllene tillfälle för bolagen att öka marginalerna, och det är inte dåligt för börsen”, säger Martin Guri.

Han vidgår dock att handlingsutrymmet kan vara mindre för företag längre ned i kedjan, som i större utsträckning möter kunden direkt. För till exempel restauranger och flygbolag kan prishöjningar slå hårdare mot konsumtionen.

Ett land som stått i fokus under pandemin är Kina, som drabbades först och även var först att återhämta sig. Under det gångna året har flera av landets stora fastighetsbolag drabbats av akuta problem och i vissa fall haft svårt att sköta sina betalningar – Evergrande är det mest omskrivna fallet. Martin Guri påminner om att Kina är en enpartistat och en planekonomi, där regimen till stora delar själv kan bestämma den ekonomiska utvecklingen.

”De har bestämt att de ska fördubbla BNP på 15 år, vilket innebär att den genomsnittliga tillväxten blir 5 procent. Det kommer de att leverera på, då de kan styra hur de vill, och varje år träffas politbyrån. Förra året bestämde den om lite åtstramning efter covidstimulanserna. Det här året var det precis tvärtom – man gick tidigare lite för långt och kommer därför att börja med ökad kreditgivning nästa år”, säger Martin Guri som tror att Kina under 2022 kommer att fungera som en av världsekonomins motorer snarare än en bromskloss.

”Misstaget man gör i väst är att extrapolera den utveckling i Kina som varit. Förra året, för att hantera risk, satte landet upp riktlinjer om bland annat en viss mängd eget kapital och inte för mycket hävstång. Vanlig kreditprövning gällde plötsligt alla byggbolag och innan Evergrande gick en massa bolag omkull, då man lät kapitalägarna ta smällen. Agendan nu är i stället att landet ska växa mycket, lokala myndigheter säljer mark, entreprenörer får bygga och bankerna ska låna ut”, säger han.

Under den gångna sommaren införde den kinesiska regimen en rad nya regler för landets teknikbolag, vilket bland annat fick till följd att vissa planerade börsnoteringar sköts upp. Den hårda tonen mot techsektorn har förundrat många bedömare i andra länder, där man i stället omhuldar sina mer framtidsinriktade bolag.

Martin Guri anser att den snudd på allsmäktiga kinesiska regimen ibland kan vara lynnig och att den kan välja att slå till mot vilka områden som helst när den anser det befogat.

”Det kapitalistiska inslaget i kinesisk ekonomi är en förutsättning för allting, men blir företagen för kaxiga talar regimen om vem som är husse. (Alibabas och Ant Financials grundare) Jack Ma har försvunnit, Alibaba har fått stryk, Tencent är på väg ut, man har av rättviseskäl förbjudit engelskalärare och man har synpunkter på bland annat hur män ska bete sig i tv. Det är en del av den kinesiska kulturen som är svår att förstå, men så länge det finns acceptans inom partiet och i samhället fortsätter man”, säger han.

Även på hemmaplan i Sverige har inflationen börjat visa sig det gångna året. Den senaste noteringen för KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) var 3,6 procent, efter att i november ha varit 3 procent. Martin Guri är dock inte det minsta oroad över utvecklingen framöver – den svenska räntan toppar enligt honom under denna månad och nästa.

”All analys säger att vi vid midsommar kommer att ha inflation som är under Riksbankens mål. Den höga inflationen finns inte. Det enda intressanta i sammanhanget är möjligen lönerörelsen till våren”, säger han.

Den stora rotation som 2021 skedde mellan tillväxtaktier och värdeaktier har inneburit att när signaler kommit om tryck uppåt på räntan har värdeaktier stigit på tillväxtaktiernas bekostnad, och vice versa. Som läget är nu anser dock Martin Guri att det är alltför tidigt att gå in i värdeaktier, och för tidigt att satsa på defensiva aktier. I stället räknar han med att 2022 kommer att erbjuda goda förutsättningar för sällanköpsvaror och cykliska bolag, eftersom han förutspår låga räntor.

”Den rapportsäsong som kommer lär innehålla mycket positiva signaler och upprevideringar av vinstprognoser. Den underliggande efterfrågan, som inte kommer fram på grund av alla flaskhalsar, skapar ett enormt tryck och i det klimatet kan man höja marginalerna eller i alla fall försvara dem”, säger Martin Guri.

Martin Nilsson anser att den rådande konjunkturen inte i första hand skapar ett val mellan värde och tillväxt. I stället har många bolag fått mycket höga multiplar, vilket ställer krav på gammal klassisk stockpicking där de underliggande bolagens kvaliteter står i fokus. Under den nyss avslutade rapportperioden för det tredje kvartalet fick många bolag som inte lämnade tillräckligt goda rapporter rejält med stryk på börsen – i många fall nedgångar på 20-25 procent på bara några dagar.

”Sedan är det också fokus på kassaflöden. En av de sämsta sektorerna på senare tid är svensk biotech, där vissa av bolagen kommer att bli framtidens vinnare medan andra försvinner. Bolagen har oftast inga kassaflöden, utan är beroende av extern finansiering eller stark balansräkning. Det är en sektor som haft mycket negativt nyhetsflöde och folk kommer att fortsätta vara försiktiga med de bolagen”, säger Martin Nilsson.

Han anser i stället att många av verkstadsbolagen ser fortsatt attraktiva ut. Ett exempel är det klassiska bolaget Trelleborg, som enligt Martin Nilsson handlas med en rabatt mot sektorn på 30-35 procent, trots att det genomgått en omfattande omstöpning och renodling där svaga och ohållbara delar försvunnit. Ser man till den underliggande tillväxt bolaget guidar för är läget enligt honom ljust, då Trelleborg är exponerat mot bra tillväxtområden och har bland annat divisionen Sealing Solutions med en marginal på över 20 procent – ”en av de finaste industridivisioner vi har i Sverige”, enligt Martin Nilsson.

Bolagens utdelningar kommer i den rådande miljön att vara attraktiva, anser de båda bedömarna. Bland börsens storbolag ligger i en färsk lista över de bästa direktavkastarna Volvo, Handelsbanken, Swedbank, SEB och Tele2 högt upp. Förutom utdelningarna finns det dock ytterligare en parameter som bidrar till direktavkastning, nämligen återköp av egna aktier. Sådant tror Martin Nilsson att vi kommer att få se mer av, att döma av det stora antal kapitalmarknadsdagar som avhållits i Sverige på senare tid.

”Den generella bilden är att bolagen i Sverige och Norden är överkapitaliserade, och då har man två möjligheter. Om det är förvärvande bolag, som Lifco, Indutrade och Addtech, bygger värderingarna på två saker: att de fortsätter göra förvärv och växer, och att de kommit med väldigt bra kvartalsrapporter. Sedan har vi de bolag som inte kan växa genom förvärv. De har att höja utdelningen eller köpa tillbaka aktier, eller båda delarna”, säger Martin Nilsson.

För 15 år sedan ansåg man att ”compounders”, serieförvärvare, skulle ha en rabatt då de inte ansågs tillräckligt vassa. I dag är det premie på dem.

”Folk älskar det av förståeliga skäl: man gör ett multipelarbitrage. Man köper något på p/e 3 och så blir det p/e 7, 8, 9 eller 12 och det är bara att gå till banken och låna. Alla blir rikare så det kommer att fortsätta”, säger Martin Guri.

Som en av hans personliga favoriter bland serieförvärvarna nämner Martin Nilsson Bravida, som är verksamt inom skötsel av fastigheter, med installation och service ungefär i lika delar. Ett annat serieförvärvarbolag han anser göra ett mycket bra jobb är teknikhandelsbolaget Indutrade.
Det har varit problem att få varor, shipping har varit en trång sektor och fraktraterna har gått upp fyra-fem gånger priset. Kommer det här att dämpas eller ligger vi kvar med flaskhalsar?

”Tyvärr ser det ut som om det kommer att fortsätta ett bra tag till. Du kan köpa i princip vilket shippingbolag som helst, inom vilket segment som helst – torrlast, bulk, container – det finns helt enkelt för lite kapacitet. Bakgrunden är vad man gjorde när coviden kom: det var så mycket stimulanser medan e-handeln gick upp 30 procent på ett år”, säger Martin Guri.

Vad gäller råvarumarknaden tror han, mot bakgrund av sin positiva uppfattning om Kina, att efterfrågan under det kommande året kommer att vara väldigt stark.

”Marknaden kommer att se, när kreditsignalerna går igenom, att det startas fler byggprojekt och det kommer att behövas allt ifrån cement och koppar till lastbilar. Om två månader tror jag vi är där”, säger Martin Guri.

Som konkreta aktietips för det kommande året väljer de båda bedömarna två exempel vardera.

Martin Nilsson lyfter fram Hexpol, som haft det tufft med stor exponering mot bilsektorn, men är ett bolag med förvärvsagenda och en ”rimlig värdering”. Han puffar även för SSAB, som numera är att betrakta som ett hållbarhetscase och där kassaflödet och resultatutvecklingen hittills gör att förväntningarna på nästa år ser ”extremt uppnåeliga” ut.

Martin Guri väljer ett av de mer Kinaexponerade bolagen på den svenska börsen i form av Hexagon. Dessutom väljer han SBB, som enligt honom har en större agenda som ska realiseras och där resan uppåt och framåt ser ut att fortsätta.

Sverige

Martin Nilsson

Förvaltare
Direkt: +46 8 614 25 64
Ladda ner vCard
Sverige

Mikael Wickbom

Senior Sales Manager/ Hållbarhetsansvarig
Direkt: +46 8 614 25 51
Ladda ner vCard

Riskinformation

Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.